kort inlägg
Nå, vad sker?
Jag har inte egentligen så mycket tid att skriva här nu för tiden.
dagarna går mest åt att titta på lilltösen och ge henne mat.
Hon har haft sin första förkylning, och den har väl hållit på i 4-5 dagar nånting nu, men den är på väg att ge sig. stackars! Det slitsamma är att den hade hon ju säkert sluppit om jag hade ammat, men nu äter hon ersättning på heltid.
Jag och Jörgen går långt över förväntan bra. Jag trodde att vi bara skulle bråka för att vi bägge var så utslitna vid det här laget, men vi sover bägge bra på nätterna, är uppe ungefär en gång var varje natt, och hon somnar som en stock direkt efter hon ätit, så det vedrakr som att vi gör en del saker rätt :)
Jag funderar på om hon ler litegrand, men det är bara när hon själv vill, och inte på grund av att jag gör någonting, så jag antar att det inte kan klassas som ett leende då?
Barnmorskan har varit helt chockad över hur stark hon är i rygg och nacke. När hon ligger på mage lyter hon huvudet kontrollerat, och får till och med med överkoppen och kan lyfta sig upp med armarna, vilket tydligen är jättetidigt!
Nu är namnet fastställt (dock inte skickat in till skatteverket än)
Ingrid Alice Karin Sigvardsson får det bli. (ett av dehackigaste namnen jag någonsin hört, men ååååsh då! Det känns viktigare att namnen betyder något än att det har ett bra flow.)
Ingrid hette Jörgens mamma
Alice var ett vackert namn och så heter Alice morfars syster det (och det var när jag hörde att Åkes syster hette det första gången som jag behöll namnet i minnet)
Karin, efter Alices gammelmormor.
Som jag skrev i ett tidgare inlägg funderade vi på Elida också, som ju är ett starkt släktnamn på pappas sida, men jag kände nog att jag ville föra vidare mammas sida lite. När vi får nästa barn oavsett om det är en tjej eller kille, så blir det ett namn från pappas sida.
Nu är Jörgen iväg och tränar och Alice ligger med sin kalasklädsel i sängen, vi har nämligen varit på 31-års kalas idag hos Anna!
Hon hade på begäran av Jörgen romantiskt nog tillagat en "dajmkrysstårta" .... Ja... En marsipantårta i form av en rumpa med ett ... mja... jo, låt oss säga att det var en rumptårta bara. Let's leave it at that.
Hur som helst så kom vi hem för ungefär en timma sedan och Alice sov så gott, så jag tänkte att hon kunde få sova tills hon vaknade och då ville jag inte väcka henne med at kånka av henne och byta kläder på hennes osv utan jag gör det när hon vaknar nästa gång. Men hon ligger vacker som hon är, nerpackad i sina fina kalaskläder i sin lillaspöketlabansängkläderbeprydda säng.
Jag tror Jörgen har det tufft nu. Hans tålamod med lilltjejen är inte riktigt vad det borde, men det beror nog mycket på att alla är så jäkla jobbiga mot honom på jobbet. Han tycker att ingen kan göra nåt själv utan det är lättare om Jörgen löser alla problem, så folk kommer till honom så fort det är nåt och står och rycker och drar i hans byxben som barn, när de egnetligen kan lösa problemen på egen hand, om de bara ides ta tag i saken.
Och så fort han kommer hem ställs det nya andra krav. det skall lagas mat och bytas blöja och matas och vyssjas, för då är det jag som har tröttnat på att försöka få tyst på en gråtande bebis.
Nejdå, det brukar inte vara så illa, hon är verkligen gudomlig, men på eftermiddagarna brukar hon bli lite kinkig.
Men eftersom jag vet at jörgen behölver tid själv och att få samla energi i lugn och ro har jag sagt åt honom att gå och träna och att han bara fr ta och sparka bakut och gå ut och gå i lugn och ro, för att orka med allt. Jag har inte samma behov som honom för egentid och det där lugnet. Jag finner det ändå på något vis.
Man måste trots allt hitta en hållbar lösning, och det är väl där vi är och jobabr lite nu :) Så varannan dag tränar jörgen i gymmet här i huset i en timma, och det tror jag att han tycker är jätteskönt. och sen har vi sagt att så fort någon av oss tappar tålamodet med Alice, får den andra ta över, och det har gått riktigt bra hittills! (Men det beror nog mycket på at hon är en sån klippa :))
Livet från den ljusa sidan
Åh vet ni vad? Idag, innan vi åkte ivg på kalaset hos anna åt jag jättemycket mat. Jag blev jättetrött och somnade på stört!
När vi kom dit var det ganska mycket folk där så pappa lade mig på filten i annas sovrum så jag fick vara i fred. USCH vad tråkigt det var! Jag visa detta genom att nötjuta och vart görledsen. pappa tog upp mig och gick runt med mig i sovrummet och försökte få mig att få tillbaka lugnet i kroppen och soma... Det gick inte, haha!
"Vi testar att ta med henne ut till folket då" sade mamma. (4 barn, inget barn över 4 år och 6-8 vuxna, typ) och DÅÅ trides jag! Jag blev så trött och somnade som en stock på direkten! Jag fick ligga på mammas bröst medan de drack kaffe och fikade. Mamma skrattade så jag for upp och ner som en studsboll på henne! Det gillade jag!
Alla mamor och pappor blev stormförtjusta i mig! De tyckte att jag var vacker! Annas mamma vart nog speciellt kär i mig, hon ville mysa som tusan! :)
KÄRLEK gott folk, KÄRLEK!
NU tror jag pigusen vaknar strax så nu är det bäst jag avslutar här!
Kram på er!
Jag har inte egentligen så mycket tid att skriva här nu för tiden.
dagarna går mest åt att titta på lilltösen och ge henne mat.
Hon har haft sin första förkylning, och den har väl hållit på i 4-5 dagar nånting nu, men den är på väg att ge sig. stackars! Det slitsamma är att den hade hon ju säkert sluppit om jag hade ammat, men nu äter hon ersättning på heltid.
Jag och Jörgen går långt över förväntan bra. Jag trodde att vi bara skulle bråka för att vi bägge var så utslitna vid det här laget, men vi sover bägge bra på nätterna, är uppe ungefär en gång var varje natt, och hon somnar som en stock direkt efter hon ätit, så det vedrakr som att vi gör en del saker rätt :)
Jag funderar på om hon ler litegrand, men det är bara när hon själv vill, och inte på grund av att jag gör någonting, så jag antar att det inte kan klassas som ett leende då?
Barnmorskan har varit helt chockad över hur stark hon är i rygg och nacke. När hon ligger på mage lyter hon huvudet kontrollerat, och får till och med med överkoppen och kan lyfta sig upp med armarna, vilket tydligen är jättetidigt!
Nu är namnet fastställt (dock inte skickat in till skatteverket än)
Ingrid Alice Karin Sigvardsson får det bli. (ett av dehackigaste namnen jag någonsin hört, men ååååsh då! Det känns viktigare att namnen betyder något än att det har ett bra flow.)
Ingrid hette Jörgens mamma
Alice var ett vackert namn och så heter Alice morfars syster det (och det var när jag hörde att Åkes syster hette det första gången som jag behöll namnet i minnet)
Karin, efter Alices gammelmormor.
Som jag skrev i ett tidgare inlägg funderade vi på Elida också, som ju är ett starkt släktnamn på pappas sida, men jag kände nog att jag ville föra vidare mammas sida lite. När vi får nästa barn oavsett om det är en tjej eller kille, så blir det ett namn från pappas sida.
Nu är Jörgen iväg och tränar och Alice ligger med sin kalasklädsel i sängen, vi har nämligen varit på 31-års kalas idag hos Anna!
Hon hade på begäran av Jörgen romantiskt nog tillagat en "dajmkrysstårta" .... Ja... En marsipantårta i form av en rumpa med ett ... mja... jo, låt oss säga att det var en rumptårta bara. Let's leave it at that.
Hur som helst så kom vi hem för ungefär en timma sedan och Alice sov så gott, så jag tänkte att hon kunde få sova tills hon vaknade och då ville jag inte väcka henne med at kånka av henne och byta kläder på hennes osv utan jag gör det när hon vaknar nästa gång. Men hon ligger vacker som hon är, nerpackad i sina fina kalaskläder i sin lillaspöketlabansängkläderbeprydda säng.
Jag tror Jörgen har det tufft nu. Hans tålamod med lilltjejen är inte riktigt vad det borde, men det beror nog mycket på att alla är så jäkla jobbiga mot honom på jobbet. Han tycker att ingen kan göra nåt själv utan det är lättare om Jörgen löser alla problem, så folk kommer till honom så fort det är nåt och står och rycker och drar i hans byxben som barn, när de egnetligen kan lösa problemen på egen hand, om de bara ides ta tag i saken.
Och så fort han kommer hem ställs det nya andra krav. det skall lagas mat och bytas blöja och matas och vyssjas, för då är det jag som har tröttnat på att försöka få tyst på en gråtande bebis.
Nejdå, det brukar inte vara så illa, hon är verkligen gudomlig, men på eftermiddagarna brukar hon bli lite kinkig.
Men eftersom jag vet at jörgen behölver tid själv och att få samla energi i lugn och ro har jag sagt åt honom att gå och träna och att han bara fr ta och sparka bakut och gå ut och gå i lugn och ro, för att orka med allt. Jag har inte samma behov som honom för egentid och det där lugnet. Jag finner det ändå på något vis.
Man måste trots allt hitta en hållbar lösning, och det är väl där vi är och jobabr lite nu :) Så varannan dag tränar jörgen i gymmet här i huset i en timma, och det tror jag att han tycker är jätteskönt. och sen har vi sagt att så fort någon av oss tappar tålamodet med Alice, får den andra ta över, och det har gått riktigt bra hittills! (Men det beror nog mycket på at hon är en sån klippa :))
Livet från den ljusa sidan
Åh vet ni vad? Idag, innan vi åkte ivg på kalaset hos anna åt jag jättemycket mat. Jag blev jättetrött och somnade på stört!
När vi kom dit var det ganska mycket folk där så pappa lade mig på filten i annas sovrum så jag fick vara i fred. USCH vad tråkigt det var! Jag visa detta genom att nötjuta och vart görledsen. pappa tog upp mig och gick runt med mig i sovrummet och försökte få mig att få tillbaka lugnet i kroppen och soma... Det gick inte, haha!
"Vi testar att ta med henne ut till folket då" sade mamma. (4 barn, inget barn över 4 år och 6-8 vuxna, typ) och DÅÅ trides jag! Jag blev så trött och somnade som en stock på direkten! Jag fick ligga på mammas bröst medan de drack kaffe och fikade. Mamma skrattade så jag for upp och ner som en studsboll på henne! Det gillade jag!
Alla mamor och pappor blev stormförtjusta i mig! De tyckte att jag var vacker! Annas mamma vart nog speciellt kär i mig, hon ville mysa som tusan! :)
KÄRLEK gott folk, KÄRLEK!
NU tror jag pigusen vaknar strax så nu är det bäst jag avslutar här!
Kram på er!
Kommentarer
Postat av: Marie
Vem VEM har sagt att lillan inte skulle ha blivit förkyld om du ammat??? Det var det dummaste jag har hört. Ignorera sådant helt och fullt. kan dela med mig av att min äldsta inte ammades mer än en vecka,,, och knappt då. han har då varken allergier eller varit sjuk speciellt mkt. Jag har tagit betydligt, BETYDLIGT mindre vab dagar på honom än på Lucas, och det är 9 år mellan barnen.Har vänner som helammat i flera månader och har yber allergiska och ofta sjuka barn. Så känn ingen "skuld" eller liknande i detta.
Ang tålamod... well.... så är föräldraskapet, Som ni nu oxå själva vet :-). Jobb och familj kan va tufft att kombinera. I know,, har först 20 barn hela dagarna som är..... får man skriva väldigt beroende av full uppmärksamhet 8med all rätt såklart)?? samt allt pappersarbete (vilket är chock-artat mkt, skulle seriöst kunna jobba min heltid utan att ens se på barnen). och sedan komma hem till de egna gulldklimparna och lixom köra ett pass till ;).
men övning ger färdighet sägs det, och det stämmer även i föräldrarollen :-))).
ha det så gött alla tre :)))
Postat av: Marie
harkel
Visst har man överseende med stavning som småbarnsmamma??? ;-))
(stavningskontroll is "tha shit")
Trackback
