TokMajja

Utmattad. Helt plakat!

Dagarna går i ett. Det enda jag har lust att göra är att sitta hemma rakt upp och ner på en stol och läsa min bok om statistik, så jag får kläm på det någon gång! Men ICKE!

ALDRIG RO EN SEKUND!


- Ränna in och ut från sjukhuset för en jämnan, oroa mig för att saker inte fungerar som de borde.
- 2a på besiktningen, vad kommer det kosta? hur fan skall man ha råd med det? vart gör man sånt billigast?
- Golfen vägrade starta idag när jag tog mig för och skulle fixa nesiktningsproblemet. mao måste jag krångla med det imorgon istället, innan Jörgen åker till jobbet klockan halv åtta. Annars måste jag utnyttja någon kompis för det istället, och krångla med dens bil osv.
- byta massa julklappar som blivit fel, och alla skall naturligtvis till en massa konstiga ställen som ligger långt ifrån varadra. Har inte kvitto på hälften. Skriva ut kontoutdrag och försöka få butikerna att letaupp kvittot åt mig.
- lämna tillbaka bilen till Göran imorgon och då helst ha en färdiglagad bil,
- Äta antibiotika 3 gånger om dagen
- fixa babysaker, HAR VI ALLT?!
- fixa iordning garderoben eftersom Jörgen kom på igår att han inte alls kommer orka byta blöja på golvet.
(detta leder til att jag måste göra en jävla rokad i hela lägenheten)
- plugga (?!?!?!?!) Men det kan jag inte heller fullt ut eftersom det är fel på en fråga i enkäten, så svaret blir konstigt. (påverkar hela vårt resultat)
- Kan vi ha kvar katterna när bebisen kommer? Är det farligt med katt då?
- "Tobbe fäller så mycket päls, jag andas päls jämt, skall vårt barn också behöva det?" men att borsta tobbe, är inte ett alternativ, eler att dammsuga en gång ibland för att lindra detta verkar också uteslutet.
- MVC träffar varannan vecka,
- föräldragrupp varannan vecka.
- komma ihåg att informera Jörgen om alla dessa, som han skall med på
- Leva utan pengar, eftersom Jörgen jobbar, så handlar jag. men Ekonomiskt sett, går inte det helt bra ihop.
- Försöka konstatera hur fasen jag skall få tilbaka de flera tusen som jag betalat in till sjukhuset, eftersom jag för länge sedan är uppe i ett högskostnadsskydd.
osv osv...


GAAAH!
Jag måste sparka bakut.
och den allra viktigaste punkten på min lista just nu vore "vila" men... Det finns inte.

Jag blev så glad nyss, Jörgen åkte iväg till Bergvik och löste flera av mina problem. (lustigt, han skulle köpa en t-shirt åt sig själv bl.a. och det såg jag som ett av mina problem...)
Men d har han en t-shirt iaf, så kan JAG stryka hans skjorta imorgon... Men det hinner jag ju inte?
Märkligt alltså hur jag tar på mig allt ansvar som egentlige lika mycket är hans. tvätta städa diska, allt det gör jag jämt, men inte för att Jörgen är lat, utan för att det är min uppgift på nåt vis.
Först när man märker hur mycket annat man har runt sig, inser man hur mycket man gör som egentligen är bägges ansvar. Stressen byggs upp och målet är långt borta.
Nä, nu skall jag ta och be Jörgen att göra lite mer här hema, så jag kan få "jobba" någon gång, med mitt!

Tro för allt i världen inte att det är Jörgens fel detta. Han är så samarbetsvillig när jag ber honom, men jag ber honom ju aldrig! IBland må han bvara trögstartad men på den fronten är han inte ensam! :D


Nu skall jag lägga mig tillrätta i soffan sjunga en gång för bebisen (stackars liten), vänta på Jörgen och inte ha dåligt samvete för allt jag inte fått gjort idag.

Bra! Punk slut, over and out!
Godnatt!

Du är på dag 238 av 280. (85%).
Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 6 fulla dagar (v33+6).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden
Du har 42 dagar kvar till beräknad förlossning.


Nu börjar jag bli sådär otåliog tror jag. Kristin har fått hälsa på sitt pyre och arbetar nu dygnet runt med att ta hand om den lille, DET VILL JAG MED!
Fast egetnligen inte... Jag vill ju skriva klart C-uppsatsen först...

Men otåligheten försvinner inte.
Idag hämtade jag ut en gratis "startpakke" Med lite blöjor och haklapp i, på barnens hus. Och så köpte vi samtidigt nappflaskor för julklappspengarna vi fått av åke. så åke: Jörgen använde sina till ett par rejäla kängor och jag har delvis använt dem till nappflaskor :)


Nåväl, vad händer med barnet under v. 35 ungefär?

Nu står livmodern som högst och det kan kännas tungt att röra sig och att sitta. Magsäcken trycks ihop och du kan få halsbränna. Undvik för fet och kryddig mat. Drick bubbelvatten det lindrar.

Mja, alltså, Kristin undrade om jag kommit till valrosstadiet än, och det skulle man nog kunna kalla det. Stadiet då Jörgen får resa mig upp när jag lutat mig tillbaka i soffan, och när konceptet knyta skor är en PÄRS eftersom det känns som ett helt träningspass. Sitta utan att sitta bakåtlutad är lite jobbigt ja, men i övrigt mrker jag inte så mycket. Den största anledningen till varöfr saker är jobbigt är mer på grund av höften och att det tar lite tid att "komma igång" med häfterna efter jag varit stillasittande en stund. och min fantastiska njure då såklart, som jag märker av i princip hela tiden. Halsbränna har jag inte haft en enda gång hittills men jag märker att magsäcken är mindre! Jag blir mätt av det allra minsta i matväg!

Det är inte onormalt att livmodern drar sig samman av och till - den måste träna inför förlossningen. Man brukar kalla detta för förvärkar, och de brukar inte påverka livmodertappen så att den öppnar sig. Magen putar ut och blir "stenhård" men det brukar inte kännas mycket neråt underlivet. Om sammandragningarna ger upphov till mensliknande smärtor eller trycker neråt och gör ont bör du få detta kontrollerat på mödravårdsmottagning eller förlossningsavdelning.

Fortfarande inga förvärkar tycker jag. inget otäckt ont alls.
Om vattnet skulle gå, är det anledning till en kontroll på förlossningsavdelningen även om du inte är i värkarbete. Om graviditeten varit normal behöver du inte oroa dig för barnet det är moget för att klara ett liv utanför livmodern

"Behöver inte oroa dig för barnet, det är moget att klara ett liv utanför livmodern" Ja, förlåt men jag kan inte sluta fascineras av det!

I vecka 35 är medelkroppslängden 47 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2600 gr. Huvudets omkrets är 33 cm.
De flesta barn ligger nu i rätt ställning inför födseln, med huvudet neråt.
Navelsträngen är tjock som en tumme och cirka 50 centimeter lång.

Det är bannemig frågan. förut fick jag lite "sparkar" (duttar) mot revbenen, det kittlades! de tror jag kom från fötterna så just nu ligger nog pyret neråt, men jag tycker jag känner rörelser åt alla de håll i vanliga fall..
hmm, fast... Inatt var det ett bra jäkla liv i magen! Då rörde den på sig så mycket så det kittlade i hela kroppen på mig! Jag började fnissa, och höll på att väcka Jörgen tror jag!

Hihi!

(vi får väl se hur länge det är kul med sådant aktivitet i magen egentligen!)

Nu skall jag laga mat! och Urban och Linda! Vet ni vad!?
Jörgen har köpt en färdig pastasås! haha! Och vi som har hela skafferiet fullt i krossade tomater,  och grädde i kylen och både lök och vitlök och allt!  Jösses :)
Men men, jaja, det är väl inte så lätt att ha koll på, när det är jag som handlar maten.


Massa kramar till er mina vänner! Kärleken och glödjen flödar ur mig för stunden, och jag vill upplysa er om att jag verkligen längtar efter vårat barn!
Mitt och Jörgens barn! 
Kärlek!

Jag orkar inte riktigt skriva om jul, det hände så otroligt mycket mysiga saker, så jag kommer nog inte att få med mig alla detaljer ändå. Här kommer en snabbsammanfattning.

Dagen före julafton åkte vi upp till mainy och åt dansk julmat som hennes danske karl Georg hade gjort. helt underbar mat f.övr. kalkon och gele potatis och en massa mums! När kvällen var slut där, åkte vi tillpappa och sov där för att på morgonen äta gröt till frukost och en lättare jullunch eftersom pappa skulle börja jobba vid 4.
Direkt vidare till Göran där frida och Kalle Anka väntade och där vart vi resten av kvällen i princip.
Frida fick en bilbana som vi spelade massor på, och vi åt julsmörgås lite senare på kvällen. Vi åkte sen förbi mamma och hämtade julklappar hos mamma, hon jobbade nämligen julafton som vanligt. Observera att hon bett oss at komma förbi och hämta dem, för hon ville inte ha dem ståendes.

Därefter åkte vi hem och myste och öppnade lite paket hemma, i någon timma, för sedan skulle jag på midnattsmässa i Grava kyrka tänkte jag. Lina och hennes karl kom och hämtade mig, eftersom de var i stan och jag var så trött så jag inte tordes köra bil.
efter dess var det bara att åka he och däcka.
morgonen efter gick vi upp, gjorde oss iordning och åkte till Askersund till Jörgens pappa.
Där var vi 9 personer i hans lilla lilla lägenhet. jag skulle tro att det är sådär 40 kvm stort, men det gick så himla bra så! Finns det hjärterum!

VI hade fått låna pappas bil ner dit, vilket sakulle visa sig var  helt ovärdeligt, eftersom väglaget var heemskt!
det har snöat som bara den dessa dagar som varit, och det snöade ordentligt när vi skulle åka hem, så tack snälla pappa för lånet av bilen! en 740 (bakhjulsdriven) är inte helt tokfränt att åka med i de situationerna.

Just det. den 22e hade vi lit julfirande med gruvlyckanvännerna här hemma hos oss. Det vart lite glögg och pepparkakor och sånt och öppnande av paket.
Jag fick ett jättefint glöggset av Bernt och Markus (äntligen ett vettigt glöggset)
och ett set med ögonbrynssaker. (pincett, "vax-penna", trimmer och tillbehr så man kan få olika längder på brynen.
jag testade den samma dagen, TOKbra!

Av pappa och åke kan jag inte skriva vad jag fått än, för det har vi inte köpt än. fick pengar av de bägge, så det blir nog bebissaker, skulle jag tro! :)
.... Eller?! Skall man lägga lite pengar på sig själv??!
hmm. blir spännande!
Av mamma fick jag en "startpakke" med massa kläder ett barn behöver första tiden. strumpor och mössor osv. Med söta pandor på. En fritös och en jättefin bok om livet som nybliven förälder.
Jag måste citera en sak jag läst ur den:

"Det kan vara ett heltidsjobb att ta hand om ett barn, både för mamma och pappa.
Ta ledigt så mycket som möhligt, så att ni kan dela på välsignelse och bördor.
Var ett team 24 timmar om dygnet och kom ihåg de två mest omtänksamma ord du kan säga mitt i natten.
"Jag går""


Igår var jag på akuten igen, för saker FUNGERADE! då vart jag orolig!
Det kom ingen vätska i påsen och hade inte gjort på två dygn, och jag HADE INTE ONT!
Då trodde jag att det var ågot fel, och åkte in. jadå. det var tydligen bra att jag kom in. Det spolades massor av gånger och jag blev ordinerad antibiotika (varför vet jag inte, men min läkare skyllde på att slangen var tät (vilket ju inte var fallet, eftersom det gick bra att spola...)

Men men

Nu har jag iallafall hämtat ut tabletterna, som det verkar som att jag skall äta hela resten av graviditeten :( stackars pyret! :(
Jag blev så avundsjuk på en man som också skulle hämta antibiotika samtidigt som mig. Han skulle få Tikacillin... Undra hur många år sedan det är nu som jag blev resistent mot dem! Herregud vad jag äter antibiotika! :( Uh! Inte nyttigt alls, men vad gör man? Ibland har man ju inte ett val!

Idag har jag köpt en puderfoundation från maxfactor som är helt tokigt bra! Jag älskar den! men Jösses vad smink är dyrt! Uschamejjen!
Jörgen köpte sig ett par rejäla vinterkängor till bra pris förut också, det var en fin investering! Han har ju bara streetskor och gummistövlar, så det var en bra investering! :)

Herregud, jag vaknade halv 11 idag, efter en jättedålig natts sömn iofs, men redan NU är all min ork borta! Nu börjar man verkligen känna hur det sliter på kroppen att ha ont och vara gravid!
Jag vet inte om jag sagt det men foglossningen har så smått dragit igång också. Inte så farligt men jag blir väldigt stel och måste gå långsamt och med korta steg. men att sitta i skräddarstälning t.ex. som man absolut inte borde klara, går bra, så det gör inte ont jämt.

Dagens låt: the Who - Behind blue eyes alternatiuvt limp bizkits version.
The killers - Somebody told me får också vara dagens låt, bara för den har så skön ref! :)
Vi gjorde en deal jag och Jörgen. Om jag samlade ihop allt skräp vi har liggnas över allt så får han gå ut med det när han kommer hem (Han är på promenad med Bernt och Markus)
men det känns nästan orättvist nu. nog för att det tog tid oc var jobbigt att samla ihop skiten, men han kommer få gå flera vändor... stackar... Jag har dock sorterat allt så han kan bara kasta papper i papper och glas i glas osv.

Puh. nu orkar jag inte stå upp mer!
Markus har lovat att bjuda på våfflor eftersom han fick ett våffeljärn i julklapp, så jag måste vila lite så jag orkar resten av kvällen :)


Massa kramar till er mina kära bloggläsare!
Skriv gärna en kommentar, jag blir så glad då! :)
och säg gärna till om det är något jag borde skriva mer eller mindre om! :)

Kramisar igen!

Imorgon har jag gått 34 veckor. då är det bara 6 (8) veckor kvar tills det är dags!

Du är på dag 231 av 280. (82,5%).
Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 6 fulla dagar (v32+6).

Men jag som tror att tiden går fortare om jag skriver om v. 34 redan idag, gör det nu! :)

Dagens låt: Genesis - Jesus he knows me

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund.
Ingen fara med det än nej, men det kommer väl :)
Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Värkar? Det står om det som att det vore självklart att jag har märkt nåt sånt, men det har jag inte heller :)
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”.
Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt.
JA! De tankarna kommer, åt bägge håll! "Så sjuk som jag har varit, det har säkert skadat bebisen" fast mestadels tänker jag nog "Så lite som den där bebisen gör ljud av sig, så är nog något fel" Det är otäckt, riktigt skrämmande! :(

Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
Vi har fått lite mer kött på benen gällande förlossningen och jag tror Jörgen tycker det är lite skönt att hans uppgift verkar tydligare nu för tiden, eftersom positionen för de havande inte längre generellt är liggande på rygg, utan man har insett även i Sverige (I-land som vi är) att det finns en lag som heter tyngdlag, som i dessa fall hjälper till. I något land i afrika hänger man i träd och föder barn, men i Sveirge nöjer vi oss med knästående.

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
"Utan vidare överleva utanför livmodern" Allvarligt. Är inte det häftigt? Det tycker ag iallafall. Men nu råkar det vl vara så att gravida råkar vara de mest självupptagna människorna i hela världen, och tror att alla andra skall förstå storheten i det JUST VIIII går igenom just nu! så jag förväntar mig inget WOOOW från alla, men det är verkligen helt otroligt i min värld! 

En del kvinnor kan känna sig stora, klumpiga, oviga och rent av oattraktiva.
Du kan känna dig trött, otålig och gnällig. Kanske märker du att dina ringar börjar klämma åt om fingrarna, eller att händer och fötter är svullna. Det beror på att vätska samlas i kroppen.
Här! Här kommer jag in! Klumpig får jag väl inte riktigt gnälla på, trots att det är väldigt långt till govlet och jag fåt ont av såna rörelser, men jag väger inte 15 kilo +, så jag aktar mig för att gnälla på det. Ovig, JAJJEMENSAN!
oattraktiv JAJJEMENSAN!
Trött otålig och gnällig. hmm, trött är jag, men otålig och gnällig, kan yttra sig på andra vis okså, genom att man riktar det missnöjet inåt istället. Vi kvinnor generellt är världsbäst på det. När karlar slåss, gråter vi istället. och när en man skriker, mår vi dålig istället.. Karlar riktar sin aggression utåt, och vi kvinnor riktar den oftare mot oss själva. (TOKDUMT!!) Och det är nog det jag gör mer. så otålig och gnällig i mitt fall är nog kanske mer en känsla av uppgivenhet och att saker emotionellt motarbetar mig.
Inte svullen i kroppen än dock, jätteskönt!


NU sitter jag och lyssnar på ett toppenbra album med bara en massa sköna 60-tals låtar. Jörgen tog sig nyss en Samuel Adams Black lager


Det tycker han är gott! Det är nog hans favoritöl :)

Men snart börjar det bli dags för honom att hålla sig udan kvällsölen, eftersom han aldrig kan veta när han skall tvingas åka in med mig :)
Wihoo! Som jag längtar!


Här har ni magen!!


Nu skall jag nog krypa upp till Jörgen i soffan och mysa till lite 30 rock! :) Riktigt bra serie för övrigt! :)


Massa kramisar!

I fredags var jag på julbord med Markus och pappa på Färjestad. En trevlig tillställning. Tyvärr satt det två vuxna män i närheten av oss, som inte kunde kontrollera spriten, så de vart bara störmoment.
Det märktes att de hade kommit dit för att det serverades gratis sprit, och inte för att ha en trevlig kväll med kompisarna.
Jag tror att både mitt och markus resultat av deras beteende blev att man helt plötsligt kände sig 20 år äldre själv, och sträckte lite extra på ryggen och sköt in stolen efter sig när man gick osv.

Det var god mat och trevlig underhållning, men åldersgruppen var kanske inte riktigt min och Markus, så vi åkte hem vid 22-snåret.

klockan 1 var JÖrgen och jag tillbaka där för vi skulle köra hem pappa.
Det gjorde vi.
Hemma halv 3. fan vad trötta vi var då. Uh.

Lördagen gjorde vi inte så mycket uinder dagen tror jag, men senare på kvällen hade Maria inflyttningsfest. Fasen vad trevligt det var!!
Det var bara jättesynd att Caroline inte var där, för då hade Järnjänget varit komplett! Maria, Elin Louise, Kristin, Jana, jag samlade på en fest, allihopa! Dessutom träffade jag massor av gamla klasskompisar och folk från skåre igen, som jag inte träffat på flera år. Skitkul att höra vad de pysslar med nu för tiden! Ibland saknar man verkligen den gamla tiden. Man säger att allt var så okomplext när man var liten. Men det tror jag är bullshit. När jag var 6 år, blev jag jäätteledsen om jag inte fick leka med Elin. för det var mitt största problem då. Nu har problemen ändrats lite, men jag blir säkert lika ledsen.
Men oavsett, har jag bara goda minnen från min barndom och uppväxt. LÅg och mellanstadiekompisar var där i lördags och det fick en verkligen att minnas. Gud vad kul vi hade ihop jämt!
I alla klasser jag gått i, har man blivit accepterad att få vara som man är. Det har egentligen inte försigått särskilt mycket mobbing. (Det kanske har med att göra att jag alltid haft turen att vara med i coola gänget iofs)

Appropå smal, var det flera stycken på festen som sade att jag såg smal ut. dels smalare i ansiktet och armarna, men även att min mage ser mycket mindre ut än de förväntade sig att man skulle vara i v33. (34 imorgon)
nu vägde jag mig. 2,7 kilo plus, från min ursprungsvikt. jag som har känt mig så tung i det sista! Herregud! :D Tänk folk som går upp sådär 20 kilo då! Jösses! Stackars människor!


I söndags hände inte heller så mycket, vi tog vår första frisbeegolftur på evigheter! Eller... Jörgen och hans arbetskamrat Christian gjorde. Jag och Jessica skulle bara gå en promenad med tänkte vi, men Jessicas skor var dåligt, så hon frös tårna av sig, så vi gick till motionscedntralen och drack varm choklad istället :)
Sen vart det mat och hem vidare till bernt för att Dricka lite glögg och se på film. Bernt kompis Christoffer kom över också. En riktigt trevlig fyr det där.

i halvtid under bernts besök kände jag iofs att min energi var nere på botten, och jag orkade inte umgås med folk, så jag gick hem och tog mig en dusch och vilade lite. så sen fick jag ny energi och gick tillbaka till dem, hehe! :D


Idag skall jag plugga, packa in julklappar, köpa julklappar, luncha med elin, spola kateter, och åka till BM.
BÄst jag drar igång med dagen!

Hejsvejs!


FÖRRESTEN!

En mamma mer i världen!
Äntligen har Kristin fött deras son! igår runt 20 på kvällen, kom han äntligen!
Jag vart livrädd, och fick världens panik! Snart är vi där också!
Jag hoppas allt har gått bra för dem. Jag har inte hört något, men jag skickade ett sms och skrev att hon får höra av sig när hon orkar och har lust, så skall jag inte tjata. Jag är ju som sagt själv rädd för att folk bara skall ta förgivet att de skall få träffa mig PÅ EN GÅNG efter bebben har kommit ut, men det törs jag inte lova något om. så nu hoppas jag att smset togs på rätt sätt av henne.

Tjo!

Nu spricker jag snart. Kristin Björkman hade Beräknad förlossning (BF) den 8e dec, och bebisen har fortfarande inte sett dagens ljus! Jag gå in på hennes blogg hundra gånger om dagen tror jag, och hoppas på några nyheter, men icke! JAG börjar till och med bli frustrerad, undra då hur Kristin känner sig.. :( Stackars henne.

Jag tror inte att jag kommer att gå över tiden så länge. Bebisen är nog trött på att dela utrymme med kablar och morfinshottar.

Det driver mig dock fortfarande lite till vansinne att vi inte vet vad det är för kön på pyret. Elack hest!

Igår letade jag julklappar. Ingen kommer att få kuliga julklappar i år, för jag är för okreativ!
Jag har för mycket i skallen och hela min tillvaro som inte går åt uppsatsen, handlar om att fundera på hur vi skall göra för det lilla barnet. Mycket praktiska saker, men även hur man skall göra med vanor och rutiner.
Det handlar väldigt mycket om att läsa för min del, kanske inte lika mycket för att jag måste som att jag vill.
Jag tar allt med en nypa salt och vi har inte köpt så mycket saker. barnvagn och bilstol är två dyra inköp så detta är jag väldigt glad att vi har.


Idag skall vi på möte på FHS och få höra lite "dom" på det vi redan skrivit, kommer nog bli en mardröm, hehe.
efter dess skall jag springa till Nikita och försöka hinna få en klipp+färgtid innan jag och Markus skall på julbord på LLA ikväll :) Han är ju publikvärd där och fick ta med sig en person dit, och söt som ett troll tog han med mig! :)

ett litet problem är att festen börjar 18.30 och innan dess skall jag hunnit klippa mig gjort mig iordnign och kanske eventuellt dessutom hunnit upp till Deje för att hämta pappa. Vi får se hur vi löser denna dagen :)


Nu skall jag läsa om stress inom militära! MIn kära Heléne som jag skriver med, sliter så ofantligt för att leta artiklar. det är jättesvårt och hon jobbar verkligen järnet med det. Och jag känner att jag itne gör  någonting :(

Nåväl. Nu blir det läsa!

Provade föresten att ta en bild på agen förut. Glömmer ju alltid be Jörgen göra det. det GÅR inte att få en bild där magen syns! Helt hopplöst! :D

hejs!

Titta på detta underbara stycke till katt!

Klicka på texten för att komma till youtube-klippet.

De flesta har väl redan sett det inbillar jag mig, men herregud så underbara djur är!


Idag har jag och Jörgen varit på "Föräldrautbildning".
Idag var det mycket trevligare än sist, då vi bägge tyckte att det var lite för mycket flum.  (eller ja... Jörgen tyckte väl iaf det)
Idag pratades det förlossning och smärtlindring och frågor rörande förlossning, vilket var jätteintressant, och BM visade mycket pedagogiskt med dockor och bäckenben hur hela förloppet gick till.

Dessutom tittade vi på en film om själva förlossningen, vilken var riktigt bra.

Jag känner mig bara lugnare och lugnare över det där med smärta och förlossningen. Det känns som att jag vet det jag vill veta nu, och jag kan inte göra så mycket för att påverka, mer än att göra som BM säger till mig att göra, samt den lilla faktorn att härda ut.
Perfekt. Det fixar sig!
Problemet är väl att enligt vad jag förstår kan smärtan liknas vid mensvärk, och det grämer mig kanske lite, för det tycker jag är extremt jobbigt, eftersom jag aldrig har det.

Well well, vi har försatt mig i den är situationen och ur den måste jag, så vad skall man göra? :)
Jag har inte tagit några beslut gällande smärtlindring eller så, men jag tycker epidural verkar läskigt, så det tror jag jag skippar. Det verkar läskigt att få slangar in i ryggen. Uh. Nej inga fler slangar in i min kropp, tack! :)

Vi pratade massage och beröring idag. Uuuh... Om det blir som när jag hade ont med njuren, kommer inte Jörgen få komma i närheten av mig. D kommer jag bli sinnig som en tjur! möjligen att han får komma nära mig ifall han i det närmaste gör tusen nålar på mina armar, men beröring, sån där taktil beröring, då kommer jag nog kasta ut honom. Han är helt tillfreds med min åsikt, vilket känns skönt! :)

Jag är rädd för att foglossning börjar sätta igång, för jag märker hur jag kan få ont i höften av att ta för stora steg och när jag flyttar vikten från det ena benet till det andra...
Typiskt dåligt. Jag tror jag skall ta det lugnt, och höra med någon vad jag skall göra. Googla lite också, såklart! :)

Men nu skall vi sätta oss och titta på de sista episoderna av desperate houswives, som vi sett ikapp 3 säsonger av, under den/de senaste månaden/-erna. Det är verkligen roligt att se all dramatik och de olika karaktärerna i sina så genuint olika kontexter, som de ändå lever tillsammans i.


Tjohejsan hoppsan!


Jag vet inte om jag skrev något om vad vi gjorde i helgen? Tror inte det

Lördags var det julshopping på bergvik jag och Jörgen. Skitmysigt. Fick massor gjort, vilket var gott!
Senare på kvällen kom vi på att vi ville ha en tv, så vi åkte till expert och köpte en, tog ner den gamla och tappade den i golvet, så 15000 ut från kontot som vi inte såg röken av. Fiiint. Vi hade tänk ha en sovrumstv, hade vart jäkligt gött, men nu blev det inte så :(

Söndagen var tillängnad glöggstuga här hemma med BK Niclas Jacobsson, Bernt, Jörgen och Kajsa.

Niclas hade med sig Melker, sin hund, vilket gjorde Tobbe och Tilde helt galna!
eller.. Framförallt tilde. HOn har aldrig i hela sitt liv, sett en hund, ens på avstånd, så hon klöste sönder hela jörgens underarmar, när han försökte rädda henne, genom att placera henne i ett annat rum.
Det slutade med en filt hårt lindad runt henne bärandes in i sängkammaren, medan Melker levde loppan här hemma! :)

Senare på kvällen var vi ut till Göran en stund, för vi var tvungna att hämta golfen, eftersom den skulle besiktas på tisdagen (igår)
Besiktningen gick sådär.

Främre axelbalk (?) rostig, och måste svetsas och fixas.
nåväl. Göran skulle undersöka om han kunde gör anågot åt dte annars så lämnar vi bara in den på verkstad, så får vi det fixat.
haha, efter besiktningen kan jag inte göra mig av med den. Min underbara bil
"De där börjar bli ovanligare och ovanligare de dr gamla golfarna, riktigt trevliga bilar ju"
"Oj så fin och fräsch den är för att vara så gammal"
Där var saken klar, jag måste behålla bilskrutten! Nu har jag ju fått beskräftat från besiktningen att detär en liten pärla jag har.
Jörgen kan gott köra runt i sin fina poassat, men jag tar golfen! :)
Har inte riktigt tänkt igenom kroksäkerhet osv för pyrets skull, men... jag tror det är bäst om pyret låter li att åka golf... :D Just in case...:)



Kram på  er!

Jag klarade mig undan att åka in igår! Wohoo!
Men sköljningen hjälpte ju inget, däremot. det är nog lite dumt.



Herregud vad tiden rinner iväg! v.33 redan!


Du är på dag 225 av 280. (80,4%).
Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 0 fulla dagar (v32+0).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du har 55 dagar kvar till beräknad förlossning.

Det är bara en och en halv månad kvar och du kan drabbas av städmani. Allt ska rensas, städas och sorteras. Allt ska fixas klart så att du slipper tänka på det sedan. En del kvinnor kan drabbas av separationsångest, hur blir livet utan magen. Det kan vara en tid av mycket känslor. Förväntan, längtan, oro och förvärkar.

Barnet:
I vecka 33 är medelkroppslängden 45 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 2200 gr. Huvudets omkrets är 31 cm.
Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Barnets alla sinnen fungerar nu sedan någon vecka tillbaka. Ibland kan du få uppleva att barnet hickar, du känner ett litet tickande i magen. Visste du att ditt barn som fått en speciell berättelse läst för sig i magen kan skilja den berättelsen från andra berättelser när de sedan är födda.


55 dagar kvar. JAg tror knapt att det är sant. eller... Jag tror inte att det är sant!
Nu börjar jag märka av pyret lite starkare tycker jag mig känna, men den är fortfarande så himla snäll mot mig. ibland kommer det sparkar som förskjuter hela min överkropp i sidled, det är lite kul :) JAg dansar hula-hula med min stora mage!

Just det! Magbilder! fasen vad jag lyckas glömma det!
Åh, dumma mig!

Städmani var ordet. Allt, jag menar ALLT skall organiseras och fixas. Den där lampan jag har velat ha så länge måste upp NU! Helst IGÅR! Men men, det kommer! Jag blir så stressad bara, för det känns som att jag inte vet vad jag skall ta mig för med C-uppsatsen. Jag känner att jag vandrar i blindo lite. men men, imorgon kommer Heléne så skall vi sitta en stund! Då vill jag få klarhet i allt. Jag vill gå över hela hemmet och sortera och kasta saker som inte används osv, men jag måste ofta ha hjälp av Jörgen och när Jörgen har energi är det helg, och på helgen vill Jörgen slappa. Men men, det är inte så galet mycket att göra tror jag.

separationsångest från magen?! haha! :D
Nejdå, allvarligt talat, jag tror (men vet ju inte) att det kommer gå bra. Dels var jag rund innan, så  jag hade ju redan mage, (höhö) vilket gjorde att det tog lång tid innan jag kände att jag hade en gravidmage. det är ju egentligen först sista... hmm månaden? jag har känt mig gravid i utseendet. (kroppsligt, hormonmässigt och allt sånt, tycker jag fortfarande inte att jag är gravid)

Det roliga och jobbiga är den extrema längtan. Jag drömmer om separationsångest från barnet. jag drömde här om natten om alla besök på BB, och hur jobbigt jag tyckte det var att alla ansåg bebisen som en "sak" som man skulle skyffla runt på, mellan alla famnar det första, innan jag själv knappt har fått tittat på den. Jag drömmer/dadrömmer ofta om att lämna bort bebisen och hur jobbigt det känns. Jag kikade lite på nåt forum på internet där någon skrev "Kan man lämna ifrån sig sin 3månaders bebis till barnvakt" och jag kände paniken kom krypandes... En så liten?! Kan man lämna det? KLART MAN INTE KAN!? Vad jag såg senare var dessutom
... Till en barnvakt man fått genom en annons" och då höll jag på att smälla av.

Jag skall inte säga att det här är känslor som kommer at vara beständiga, men ibland fångas jag av jättestarka känslor som de här. Jag tror det är viktigt att bebisen t.ex. får vara mycket med Jörgen första tiden, och att de skapar sig en relation direkt så barnet känner full trygghet i att vara hos honom också trots att jag ser framför mig att jag kommer höka över barnet.
Jag kommer nog inte att sitta hemma första året med barnet, bara för att man skall, eller för att man borde. Den dagen jag känner att jag är sugen på att hitta på något själv med kompisar eller så, så får vi lösa det. Därför är det viktigt också att barnet känner sig trygg med bägge föräldrarna alena.

45 cm och 2200 gram?!
45 CENTIMETER? haha! Tänk, jag blir lika chockad varje gång!
Nu är den ju bara en snutt kortare än nästan alla nyfödda! 48-52 är väl vanligt?
52 kanske är stort?

Nu är det verkligen ett barn!
Sist jag var hos BM, kunde ju inte Jörgen följa med, och jag kände då hela ryggraden på den. Det var det häftigaste jag känt. BM tyckte jag var knäpp och sade att det ju var jättesjälvklart "Ja men vad tror du det är som är 2½ dm långt och ligger i en båge längst hela dig liksom?" "jamenfan, inte vet jag!"
haha. Hon är så go min hippieBM.

Jag tror dock inte att bebisen har lagt sig neråt än. och jag tror egentligen att den har ganska gott om plats fortfarande. När jag har ätit mycket mat, spänner det jättemycket i huden över magen, man känner sig tjock, och då kan det klia lite, men annars tycker jag inte att jag känner att det är trångt åt den. (det kanske jag inte skall göra heller, men det känns som att jag borde märka av det isf?)

Det är väl förresten säkert då man börjar märka att barnet sparkar på revbenen.. Den som lever får se :)


Snön! Det måste jag ju nämna! Det började snöa natten mellan 13-14e december! Sen dess har snöandet hållt i sig litegrand hela tiden nästan, låt oss hoppas den får stanna!

Nu så!
Snart skall jag besikta golfen, haha! Det kan bli spännande! men innan dess skall jag äta lunch med pappa på stan, så skall vi åka till barnens hus och titta på en babysitter. Jag visste inte vad jag skall önska oss av pappa i julklapp, så jag och Jörgen kom överens om att en babysitter skulle passa utmärkt!
Jag fann en så fin på internet.



En sån!
SKittråkig, utan skojiga färger och mjuka kramdjur att pilla på. Billigast av alla som går att få tag på. Jörgen tyckte att den blev jättebra. Perfekt! Han är nämligen av samma övertygelse som jag.
Barn som är så små, har så otroligt mycket för sig som det är. Lära sig dofter och titta på saker. lyssna på alla ljud osv. de har så otroligt fullt upp med att lära sig vicka på tårna och deras största problem i livet är att böja på benen kontrollerat liksom :) Så enligt vår övertygelse, är fastmonterade gulliga mjukisdjur överflödiga på en sån. (dessutom om den vill ha nåt att äta på, kan den få ett mjukisdjur då :)
Dessutom kommer jag ihåg att när jag var liten, hade vi en likadan sån. Bara en metallram liksom, som jag lekte med mina dockor i och jag minns så väl vilket härligt gung det var i den.
Vi får väl se, förresten. Barnet kanske hatar att sitta i en sån där och bli åksjuk. Kanske den hellre bara vill ligga på en filt och vicka på tårna? :)

Herregud vad jag längtar.

:)


Såhär kan babysitters också se ut.
lite overkill?
nu menar jag inte antingen eller, men gravida mammor, det måste vara världens hysteriska folkgrupp.
35åriga blivande mammor som måste ha det allra dyraste till sitt första barn. Som någon slags övertygelse om att endast det dyraste kan vara bäst.

8 av 9 babysitters fick underkänt i något test här om dagen. Det var någon simpel modell som klarade sig undan. Annars hade alla andra lösa delar och rapplig konstruktion ostabila osv.
nä uh. Jag tror som sagt inte man måste krångla så, med en så liten.

Andra babysitters jag har sett, har inbyggda hjärtljud (Varför vill man att barnet skall tro att babysittern är mamman? Det tycker jag är lite skrämmande.) vibrationer som bebisen skall tycka är skönt.
automatisk vaggning, så du tillochmed slipper att röra babysittern! (så kan du hålla dig på ännu mer behörigt avstånd till ditt barn)
Och det är bara en babysitter!

När kommer den automatisk bajsblöjbytarskötbordet då?
Allt skall vara automatiserat, elektrifierat, effektiviserat... och helt utan kärlek.




Ta hand om er, så skall jag försöka ta hand om oss!

Minns att jag startade denna bloggen mer för min egen del än för er andra att läsa, så därför kan det komma att bli en hel del ocensurerade grejer. så jag utfärdar en liten varning inför detta.

Min själ sparkar skriker och slår. men mitt psyke är som tur dominant över min själ.
Jag är så trött utled ledsen på att jag inte kan få ha den där katetern i fred, utan en massa krångel. Jag har inga problem med att den är där, om det hade varit så enkelt. det är under en tidsbegränsad period, och den rationella delen av mig förstår varför och är glad och tacksam över att det finns såna otroligt fina lösningar för såna här komplikationer.

MEN

Jag vet inte om det är ett problem ännu, men just att saker och ting aldrig går som förväntat blir tillslut en påfrestning som är slitsamt att tampas med.
VC (Vårdcentralen) -> sköljning som naturligtvis misslyckades trots att jag inte hade några uppenbara problem när jag åkte dit. Men 4 ml koksalt in, 2 ml koksalt rann självmant ut, och när de provade att suga ut det med sprutan, ville det sig inget mer. Vakuum i slangen.
-> Ringa avd 15 (urologen) för rådgivning och hon var rådlös och bad att få ringa upp.
Det är absolut inte helt stopp, det rinner fortfarande, men det KAN inte vara meningen att en sköljning skall sluta på det här viset. Det skall vara fritt flöde genom slangen både fram och tillbaka, varje gång! PÅ VC törs de heller inte göra hur mycket som helst heller, vilket jag naturligtvis förstår, eftersom de inte har någon läkare som kan med det där, som de kan rådfråga. De ser ju helst, både för min och deras del, att jag får komma och skölja på urologen, men dit verkar de inte vara sugna på att skicka mig.

Jag orkar verkligen inte detta mer nu. Måndagar har lyckats att betingas med akuten, vilket jag inte ser som positivt. Undra om det är dit jag är på väg nu. Bäst isåfall att jag stoppar i mig ordentligt med frukost.
Tänk att det aldrig kan vara så mycket som EN problemfri sköljning!

Jag får ordna speciallösningar på nätterna så att jag slipper vakna hundra gånger och oroa mig för att nattpåsen har släppt och jag måste tvätta/sanera allt runt mig.

Jag har alltid inställningen om att Murphy (lagen om alltings jävlighet) är med mig, och är duktig på att glädjas och vara tacksam så fort han inte är det. Men när det visar sig gång på gång att han ÄR med mig för att ställa till det, utan att det verkar finnas något jag kan göra för att påverka det, blir man tillslut väldigt, väldigt uppgiven.

Det sliter på förhållandet när allt Jörgen får lyssna på handlar om katetern och dess problematik. Dessutom vill jag inte att Jörgen skall behöva fråga mig varenda dag om hur det gått med "påsen" idag. Att man käner sig lika snygg som en bandyboll förbättrar ju inte heller direkt situationen. Gravidmage som är så fint i vanliga fall. Nej mjukisbyxor och gympadojor är standardoutfitten. Fan vad trött jag blir.
JÄVLAR vad jag längtar tills bebis är ute, katetern är borta, (jag slutat amma) så jag kan få köpa mig fina kläder (underkläder) och göra mig (vad jag anser) SNYGG igen!

Nu får man hålla till godo med att ordna håret. Vilket jag ju inte heller gör, eftersom det istället är så jävla dyrt. Nej utseendet tillsammans med självförtroendet har verkligen fått sig en törn. 


MEN

Jag kan ställa detta i relation till andras problem också. Rullstolshandikappade och cancersjuka osv. De har det bra mycket värre än jag, och det gör det lättare att "bita ihop" och ta sig upp igen. det är skönt.
Det farliga är ju naturligtvis att toleransnivån för andra människors bekymmer bli lägre, och att jag kanske ibland bagatelliserar deras bekymmer. "Det var då ettjävla gnäll för ryggont" TROTS att jag alltid brukar vara den som påpekar att smärta är subjetivt, och att man inte kan mäta ryggont med öroninflammation.

Positiva saker
- Jag har en otroligt fin graviditet, ett lugnt barn som iallafall under 7 månader inte har stört mig alls med sparkar och slag. Inga revben som gjort ont hittills osv. och börjar det snart, så kommer jag nog klara att stå ut de sista två månaderna.
- Varje gång saker krånglar med katetern har det varit på hemmaplan. Påsen har inte gått sönder när jag har varit iväg någonstans. Hallelujah!
- Jörgen är farligt duktig på att vara rationell. Han är jätteduktig på att lägga om såret och det är verkligen inget gnäll där.
- Jag har förmånen att ha Jörgen vid min sida, hela tiden. Han är verkligen underbar.
- Jag har den underbara gåvan att bära vårt barn i magen.
- Allt krångel ger mig perspektiv på tillvaron och jag inser för varje sak som händer vad fint man egetligen har det. Ryggvärk och sådana enkla saker är ingen fara längre.

Jag har fler positiva saker att skriva, men de brukar jag försöka ösa ur mig oftare. Det var bara ett axplock för att visa att det finns två sidor av ett mynt, och man väljer vad man vill fokusera på.
Det negativa fokuset är överstökat nu.

Tänk om ag skrev lika mycket på C-uppsatsen som jag gjorde på bloggen.
Kanske jag skall lämna in min blogg som en c-uppsats?
En fallstudie av mig själv om mig själv
"En gravid pyelostomikateters vardag"

Hmm. Shit det hade vart enkelt. :D hela uppsatsen klar ju!

Nån som vill opponera?! :D


nu blire frukost och SPSS!

Jag bör inleda med att bverätta att jag sovit dåligt inatt, inte ätit mat sedan frukost, druckit för dåligt, och pluggat hela dagen så jag orkar inte skriva långt.
Just nu är det lite av moment 22. Jag är hungrig så jag dör, men jag orkar inte gå och göra mat.
Kan inte någon komma hit med lite?!


Igår...
Igår var det måndag, och som vi alla vet, är det rutin att skölja.
sagt och gjort.

Vi har glömt att byta förbandet under veckan så Jag bad Jörgen att byta förbandet i förrgår så att jag sapp den pinan på vc iaf. perfekt.

Detta säger jag till sköterska väl på plats. Hon tittar på förbandet, sen på mig, rynkar med ögonbrynen och säger, "är du säker"

jag undrar vad som står på och då hade det vätskat massr.
Hon ringde till Urolog som bad mig åka till akut, sagt och gjort.

Perfekt! Måndag morgon 09.30 på akuten, det lär ju inte vara en käft där.

En timma i väntrum, 4 timmar i eget rum. sen kom det någon och skulle spola, av någon anledning (det hade jag ju redan gjort)
Wellwell, det rann iaf ut bredvid slangen, alltås på ryggen. Då blev den stackars nyomskolade doktorn lite rädd tror jag.

ytterligare några timmars väntan, med diklofenak och morfin fick jag beskedet att slangen skulle bytas.
Vid det laget var det kväll och Jörgen hade kommit till undsättning. Tack gode gud!

Stressen var total, naturligtvis. Det är inte direkt som att jag har bra erfarenheter från den där skiten.

Okej. Lugn och fin nu Malin. Detta kommer inte göra ondare än sist, och jag överlevde då.

Perfekt.

Tjoff Tjoff Tjoff! Så var det klart!
Den här gången fungerade det att föra in en ledare i slangen dra av och sen trä på en ny slang.
Skitbra!

Ont i... hmm 10 sekunder? :)

Perfa!

Som en ny människa!


Shit, blev ju långt.


NU måste jag stoppa i mig nåt!


PoK

Åh vad härligt! Synd bara att vädret är skit.
Igår var allt så vackert ute. Vintern visade sig om än bara lite.
Det har fortfarande inte varit någon snö som ligger kvar på backen, och det har väl egentligen inte snöat mer än ett par 3 gånger hittills.
Men igår var allt så fint, då allt var täckt med frost.
Det där isiga kalla myspysfrosten som hör vintern till. Det är åtminstone ett steg i rätt riktning.


I dag bestämde jag mig för att ha bilen så jag körde Jörgen till jobbet, så var det bara grått och trist. Dessutom var det is (!) men den syndes ju inte så man kunde halka men det var inget vintrigt (?) Vinter-igt (?) över det. (språkfascister rätta mig gärna. Vinterigt?) Ja ni förstår vad jag menar.
Så det var bara en riktig.. "väder-fail" idag tyvärr.
Men men, Jörgen var toppennöjd över att inte behöva frysa arslet av sig och skrapa rutorna, så jag får väl glädjas åt en glad karl iaf :)

Igårkväll satte oss jag och Jörgen och byggde ihop ett Kalle ankas Julhus, som jag köpt med en kalletidning dagen före på statoil. Vi bestämde oss för att ta kvällen lite tidigare och det resulterade i byggande av detta unika Kallehus.
Jag skall visa hur det bev:



Fint va? Synd bara att det inte riktigt vad gjort av arkitekter, för då hade kanske huset suttit samman också ;)


Idag tror jag det blir thai green curry-santa-maria-mix-hejshoppsan och kokosmjölk och ris till middag. Jag var nämligen på Willyes förut och kom över en sån där påse med torrmix. Riktigt bra den! Testa! :)

Men seriöst. Vad fan är det jag handlar som kostar så mycket pengar?

DÄR! Bra, tack då har jag sagt det för första gången också! BAH! Jag har alltid gnällt på folk som gnällt på att mat är så dyrt. Nu har jag preimärat för det också.
Skit också :)

Men jag tror det handlar om att när jag går själv i mataffären tittar jag igenom varenda sektion och ser vad vi behöver, medan när jag handlar ed Jörgen, så tar han handlingslistan, å sen ser jag inte honom för än han tror att han har hämtat allt.  Då har pensionären malin tagit sig till grindarna vid ingången ungefär. Sen visar det sig att jag skrivit en så otydlig lista (mao inte specificerat hur mycket jag bvill ha av allt) så vi får uppsöka samma ställen igen, och hämta ett paket extra av allt.

Nåväl. Jörgen är effektiv på sitt sätt, och jag på mitt.

Just det. kontentan av att mina handlingsturer blir så dyra är egentligen alltså att när jag handlar själv, handlar jag allt vi behöver. Jag hinner inte riktigt stanna upp tillsammans med Jörgen.

Det positiva är att bara för att det blir dyrt, köper jag inte så mycket skit.
Okej, idag blev det julmust, saft, och gissa vad som hände?!
fan, det blir så fel för mig jämt :)

... I morse konstaterade Jörgen att hans deo inte är go. den luktar som nåt bränt, konstaterade han.
Åh! Perfekt tänkte jag när jag var på på Willys. Då kan jag köpa honom en ny! sagt och gjort.
Jag kommer hem och går in på toaletten och skall placera den, och med ett leende på läpparna tänker jag tanken "Jag har garanterat köpt samma sak igen"

HALLELUJAH!

Jajjemensan! fast i spray-version. HUR STOR ÄR SANNOLIKHETEN!?
Hahah! Det var bara roligt, för att det inte händer. Men men, Kanske att sprayversionen inte luyktar lika myhcket bränt? :) Vi får väl se :)


Nu skall jag till stan med Jessivca strax! Skall leta julklappar och luncha med henne, det skall bli mysigt!

Mainy! Ammoniak är införskaffad, så idag skall jag gå på kaffefläckarna på skåpet, innan Jörgen kommer hem, för opm det inte funkar, blir det en tur till IKEA för att köpa nya frontar... för 700 spänn :'( Min ekonomi går sönder!
Mycket mat för 700 spänn!


Nåväl! Inget att sörja,
"den som spiller kaffet, får kaffet tåla"... ?



Hej med er allesamman - två - som läser.

Du är i vecka 31.
Du har gått 30 fulla veckor och 0 fulla dagar (v30+0).
Du har 69 dagar kvar till beräknad förlossning.

69 dagar kvar... Herregud... det kommer att gå fort!

"Det är vanligt med besvär från ryggen under senare delen av graviditeten. Livmodern är tung och belastningen blir stor på både ben, rygg och bäckenbotten. För att undvika att få trötthetsvärk i ländryggen är det bra att ha en bra hållning och motverka svank. Personer som tidigare haft problem med ryggen löper större risk att drabbas av besvär."

Detta är inget jag märkt något av egentligen, inte så att jag har ont av det i allafall. Inte än...


"Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker."

BÄra tunga saker undviker jag, för det märker jag av. då knyter det sig i hela magen, men annars, inga problem här heller.

"All erfarenhet talar för att det för de flesta gravida kvinnor är värdefullt med lite ro och vila i slutet av graviditeten. Planera därför i god tid för en paus innan barnet kommer."

Yes! ;) Det anammar jag. Mycket på grund av att jag inte har skola och såna saker. Jag har ju inget jobb att gå till varje dag, utan det som skall göras med skolan, kan jag ju göra hemifrån, vilket ju resulterar i en massa "vila" om man ser det så.


Barnet:
"I vecka 31 är medelkroppslängden 42 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 1800 gr. Huvudets omkrets är 29,5 cm. På grund av att hjärnan växer snabbt nu ökar den mer än vanligt i omkrets."

Ett a4 som jag har haft förut att jämföra med, kan man alltså nu på längden sätta kant i kant med sig själv och få barnets huvuds omkrets! Jösses!


"Barnets kropp lagrar fett.
Dina aktiviteter påverkar barnets beteende - ljud från yttervärlden, om du äter, om du ligger eller går - sådana saker påverkar barnets aktivitetsnivå."

Jag har märkt att så fort ag är hungrig och jag stoppar något i munnen, och börjar tugga, brukar den börja röra på sig där inne!
Ljud märker jag inte så mycket av att den vore känslig för. (hoppas det håller i sig! :))
Men så fort jag håller på att somna, börjar det buffa i magen! det slår i allafall inte fel! :) det bra är att det inte är så kraftiga sparkar, så det stör mig egentligen inte än.



Bild kommer senare idag, hoppas jag. Jag inser att jag inte kan ta bild själv. Magen gör sig inte riktigt rättvisa, Den ser så liten (?) ut. :)
Jörgen får helt enkelt hjälpa mig sen! :)

Efter jag kört Jörgen till jobbet i går morse, hade jag en tid bokad på v.centralen för spolning av katetern. Detta är som sagt numera regel utan undantag på måndagar.

Allt såg så fint och klart ut, så jag var glad, men när jag åkte därifrån, hade jag ont i njuren, vilket jag inte hade när jag åkte dit (?) Men men, jag tänkte det går nog över.
Hela dagen sen krånglade det och på eftermiddagen bestämde jag att nu fasiken skall jag åka in och säga till.

jag och "slå näven i bordet" är en dålig kombo, men jag börjar tröttna lite, så jag kände att nej nu fasiken.

in, Lyssna på hjärta och lungor (?) blev skickad upp till kirurgen på ultraljud av njuren. Allt såg bra ut.
"Ja nej, då är det inte  mycket vi kan göra. det kommer att krångla med dig resten av tiden, vi får helt enkelt sätta dig på tt par 3 spolningar i veckan"

JA MEN VAD FAN? Jag var ju iväg samma dag, på morgonen! Hur kan de då mena att fler spolningar kan hjälpa?

En liten tröst var att det oftast krånglar mer i början, och avtar lite senare.

En sköterska jag träffat flera gånger jag varit där, tog på sig frivilligt att kolla upp om det fanns möjlighet att få skickat iväg mig på UL (ultraljud) på bebisen för att se så allt är bra där.  Detta gjordes och vid det laget hade Jörgen kommit till mig. Vi blev uppskickade dit för att lyssna på bebisens hjärtljud.

Där var vi nog i vartfall i 3 timmar. 45 minuter lyssna på ljud, för att konstatera att det var för lite aktivitet på bebisen. Fyfan vad rädd jag var! Dessutom var Jörgen irriterad för han kände att jag "lurat dit" oss, genom att säga att bebisen var så stilla (för det tycker jag att den är) Medan han menade att BM redan hade förklarat att det beror på att moderkakan ligger i framvägg. Och jag meande på att det vore skönt när tillfälle ändå gavs, att se så allt var lugnt.
Vad jag då inte visste, var att vi skulle bli där i flera timmar.
Så jag var i upplösningstillstånd.
Jag fick ta på mig de där hjärtljudsmaskinerna igen och ligga i 45 minuter till. men då var det full action på bebbisen opoch allt såg jättebra ut, läkaren kom in till oss vid 23.30 och sade att allt såg bra ut, och skickade hem oss...

Så det var 10 timmar på akuten till synes för ingenting.