Motala
Vi åkte i fredags eftermiddag direkt efter Jörgen slutat jobba och kom hem i eftermiddags. Det har på ett sätt lättare att vara där nere nu, eftersom chocken är över. Men allt har blivit så påtagligt på ett så otäckt sätt. Rensa ur lägenheten och roffa åt sig saker som om vi befann oss var som helst där saker var gratis. Syskonen har varit mycket rationella och allt har inte varit lika nedstämt denna helgen, men det beror säkert på att det var "arbetshelg" om man nu kan uttrycka sig så krasst.
Tommy och Lena bor i husvagnen under sommaren så vi har haft möjlighet att bo hemma hos dem dessa två gånger vi varit ner, vilket vi är mycket tacksamma för.
Men vad mycket fina saker hon hade! Smycken och porslin, dukar och gardiner, Massor!
Och hon var rädd om saker! Noggrann med allt och hade ordning och reda på sakerna.
Jag fick en massa sysaker som ingen av syskonen var intresserad av, vilket jag är mycket tacksam! Stickor och virknålar, garn knappnålar, ja massor som jag kommer få nytta av nu när jag blivit så rastlös av mig! Jag måste pyssla med saker. MIna händer vill ha arbete! :)
Jag fick även sån där... Ja, kallar man det garn eller? Det är mittemellan garn och tråd. Sånt garn man kan virka med! Det sade vi att Kristin, Henriks tjej kunde få, eftersom hon är så duktig på att virka, och tycker om det, så mamma skulle ta med det ner när hon åker.
Den här helgen har verkligen sugit musten ur mig, och jag känner mig inte särskilt motiverad att jobba imorgon, men det är sista veckan, så jag borde överleva! ;) Sen är det sommarlov, och fan vad jag skall pyssla här hemma! Skall rensa ALLT skrot som är!
På fredag är begravningen. fy, det blir jobbigt. jag bävar för alla syskon någ enormt, men jag blir alltid så känslomässigt berörd av såna tillställningar själv, och ja.. nej jag vet inte. det blir jävligt helt enkelt. Jag har inga kläder heller.
JUST! Glömde nästan berätta! Jag vågar nästan inte ens hoppas på det, men Jörgens bror Tommy sade att han hade pratat med Åke (deras pappa) och han vill att vi kommer förbi på lördag! Som sagt, jag vågar inte hoppas för mycket, men min innersta önskan är att träffa honom, jag har trots allt inte träffat honom under dessa två och ett halvt år Jag och Jörgen varit tillsammans.
-------------------------------------------------
Nog med tråkigheter, för mitt i allt detta onda, händer faktiskt det mest fantastiska två människor kan uppleva.
Jag tänker på det hela tiden, men det slår mig ordentligt cirkus en gång om dagen;
VI SKALL BLI FÖRÄLDRAR!
Vi skall faktiskt på riktigt få ett sånt där liitet knyte som jag tittat på sedan jag träffade jörgen, och tänkt, en sån skall vi ha, en vacker dag. Den dagen då vi väntar en sån är HÄR!
Det finns inte ord för hur lycklig jag är.
Varje gång jag kramar om Jörgen, tittar på honom och säger "Du skall bli pappa till mitt barn" eller "VI skall bli föräldrar" eller "Vi skall ha barn, du och jag" eller.. ja ni förstår. så får jag ett undrande "ja?" tillbaka. Haha!
Jag tror inte riktigt karlar fungerar som oss.. Det som försigår i hans hjärna är garanterat "Varför berättar hon det för mig gång på gång? det har jag ju vetat skitlänge nu"
Medan jag tänker "Herregud, en sån där liten, MINIMÄNNISKA! i min mage! Det är ju helt kokos!"
Erik min Msn & sms-vän som jag träffat en hel gång, har upplyst mig om en sak... "Malacos" "Truly juicy"
Bild kommer, men Jääklarns vad goda de är! Åså är det inga kemiska färgämnen utan allt är naturligt och så är det 30% mindre socker i (Jämfört med vad vet jag inte, men det låter så fint)
Nu blire film att somna till!
Kram och godnatt!
MUMS
Hej!
Kul bloggsida. Jag bloggar oxå men det går lite trögt och sen är skrivandet inte min starka sida... Pratar hellre, hehe, som du säkert märkt.
Grattis en än gång till lilla bebben. Och det ska bli kul att bli faster igen. Jag hoppas att det blir en flicka så det blir lite balans mellan barnen. ;o)
Och jag tycker som du att det är jättehemskt att riva i mammas saker och göra det bara på en helg. Tömma ett 66 års långt liv på en helg... Usch så hemskt.
Så här en månad efter beskedet att mamma gått bort så kommer verkligheten i fatt en och man börjar förstå... att mamma inte finns med mig längre. Jag saknar lilla mamma....
Det är bra att du har en blogg så jag kan följa er väg till att bli föräldrar. Det är ju ett litet geografiskt avstånd mellan oss...
Ha det gott lilla nya mamma
Jag är nog en skrivande människa, tror jag. Att uttrycka mig i skrift har jag alltid tyckt om och jag tycker aldig att jag får fram lika tydligt det jag vill i tal som i skrift.
Nog kommer det ikapp en alltid. när man öppnar lådor här hemma ser man saker som var hennes och det gör ont i hela mig, och jag saknar verkligen Ingrid. Jag vill inte ens tänka på hur ont det skall göra att mista sin egen mamma, när jag känner att det här är tungt. och som du säger, man sitter och river och sliter i saker man inte borde ha med att göra, alls. vi siter på kvällarna och tittar på videofilmer från er när ni var små och du och Kjell står och spikar båt i Degerön. Men jag har bara glada minnen av Ingrid, och det är skönt! Vi ses nästa fredag och läs på! ;) Massa kramar!
