Amningen..
Fyfan säger jag. Vad jag saknar de där små mat-stunderna, det är skitjobbigt att "vi inte har" de där små tillfällena av närhet nu. Jag vill att amningen skall fungera men det gör den inte.
Inatt var Jörgen hetl underbar. Han gick upp gjorde ersättning, gav henne, rapade henne bytte blöja och fick henne att somna. helt fantastiskt... Och fruktansvärt. Helt plötsligt kände jag mig nästan utanför spelet... Jag förstår nu hur papporna känner sig. Och då har jag ändå samma möjlighet att ge henne mat som Jörgen. Tänk papporna när mammorna hel-ammar...
Jag läste att även delamning (del-amning) ger barnet moderns antikroppar och allt sånt barnet behöver, men det känns som ett väldigt konstigt och onaturliigt upplägg.
fan också. Nu får det komma igång!
Nu kan det nog vara så att jag är lite extra känslig och så, eftersom hon ligger och sover, och vi nästan inte har gosat någonting alls idag, så jag saknar nog henne lite. Nu får hon bannemig vakna så vi kan lägga oss och gosa och se lite på tv eller nåt :)
Min lilla skatt. Gud vad stark kärleken är till henne, jag har aldrig varit med om något liknande!
Mitt hjärta sjunger!
kram på er !
Stackers tösa!
Uschamejjen!
Här går jag och tror at livet är okej, när det inte är det.
Jag vet inte om jag nämnt att jag inte tycker att jag gör annat än att ammar Alice, men detta var vekrligen på riktigt.
Idag var vi iväg på öppen mottagning på BVC för att kolla huvudomfång och vikt osv.
Hon hade bara gått upp 20 gram sen i fredags!! :(
Jag blev så uppgiven att jag höll på att börja gråta.
BVC-sköterksan bad oss att åka iväg och köpa en amningspump och ersättning för henne direkt, och åkla hem och ge henne.
Stackars lilla flicka. Hr har hon i flera dagar slitit järnet för att få i sig mat, utan att lyckas. Blä, vad jag känner mig hemsk!
Usch fifasan, är lite på bristningsgränsen att börja gråta nu.
det jobbiga är att det har verkligen inte vbarit mycket som har varit konstigt. Det enda jag har märkt är att hon har "tappat" sugtekniken de senaste dagarna. Det som innan har fungerat så jättebra, slutade helt plötsligt att fungera.
Det jag måste försöka komma ihåg för att ionte känna mig hemskast, är att sköterskan sade att det är jättevanligt att det blir så och att det är just därför som de täta kontrollerna är i början... :)
Men jag har tydligen inte nog med mat åt henne, vad det verkar. Jättekonstigt tycker jag, som tycker det rinner som bara den. Men nu som sagt direkt vi kom hem fick hon ersättning, oh hon åt massor och somnade som en STOCK. Nu har hon sovit i nästan 3 timmar, vilket är nästan världsrekord under dagtid. Uschamejjen!! Men det har resulterat i att mamma har kommit med Kjell och dörrhålet är fixat och jag har fått gått igenom kläder och sorterat och lagt fram och lagt bort grejer. Kört tvättmaskiner och diskmaskiner. Lagat mat och dammsugit, Herregud vad jag har hunnit grejer! Underbart! Nu ser hemmet ut som ett hem igen! :)
Jörgen har åkt iväg en tur och har väl för första gången fått "bara vara Jörgen" sen lillpigan kom. Han är på CashIT och eldar dem lite i baken, och ber dem jobba hårdare! :) Det är bra det! Han har varit borta i flera timmar nu, så nu kommer han säkert snart hem igen :)
Nu är det bäst att jag vilar lite, för snart vaknar nog Alice och ´vill ha mer mat! Jag tror jag skall ge henne ersättning en gång till, så skall jag prova pumpa ur till kvällen när hon vill ha mat igen.
Just det. Uppföljning på vikten skall det blir. på torsdag skall vi tillbaka och kolla så allt är okej.
ÅH! En till sak!
På fredag skall jag på röntgen! Jag tror min kateter kommer dras då! JIPPIEHOOO!!!!
Kramisar till er alla godisar!
Här går jag och tror at livet är okej, när det inte är det.
Jag vet inte om jag nämnt att jag inte tycker att jag gör annat än att ammar Alice, men detta var vekrligen på riktigt.
Idag var vi iväg på öppen mottagning på BVC för att kolla huvudomfång och vikt osv.
Hon hade bara gått upp 20 gram sen i fredags!! :(
Jag blev så uppgiven att jag höll på att börja gråta.
BVC-sköterksan bad oss att åka iväg och köpa en amningspump och ersättning för henne direkt, och åkla hem och ge henne.
Stackars lilla flicka. Hr har hon i flera dagar slitit järnet för att få i sig mat, utan att lyckas. Blä, vad jag känner mig hemsk!
Usch fifasan, är lite på bristningsgränsen att börja gråta nu.
det jobbiga är att det har verkligen inte vbarit mycket som har varit konstigt. Det enda jag har märkt är att hon har "tappat" sugtekniken de senaste dagarna. Det som innan har fungerat så jättebra, slutade helt plötsligt att fungera.
Det jag måste försöka komma ihåg för att ionte känna mig hemskast, är att sköterskan sade att det är jättevanligt att det blir så och att det är just därför som de täta kontrollerna är i början... :)
Men jag har tydligen inte nog med mat åt henne, vad det verkar. Jättekonstigt tycker jag, som tycker det rinner som bara den. Men nu som sagt direkt vi kom hem fick hon ersättning, oh hon åt massor och somnade som en STOCK. Nu har hon sovit i nästan 3 timmar, vilket är nästan världsrekord under dagtid. Uschamejjen!! Men det har resulterat i att mamma har kommit med Kjell och dörrhålet är fixat och jag har fått gått igenom kläder och sorterat och lagt fram och lagt bort grejer. Kört tvättmaskiner och diskmaskiner. Lagat mat och dammsugit, Herregud vad jag har hunnit grejer! Underbart! Nu ser hemmet ut som ett hem igen! :)
Jörgen har åkt iväg en tur och har väl för första gången fått "bara vara Jörgen" sen lillpigan kom. Han är på CashIT och eldar dem lite i baken, och ber dem jobba hårdare! :) Det är bra det! Han har varit borta i flera timmar nu, så nu kommer han säkert snart hem igen :)
Nu är det bäst att jag vilar lite, för snart vaknar nog Alice och ´vill ha mer mat! Jag tror jag skall ge henne ersättning en gång till, så skall jag prova pumpa ur till kvällen när hon vill ha mat igen.
Just det. Uppföljning på vikten skall det blir. på torsdag skall vi tillbaka och kolla så allt är okej.
ÅH! En till sak!
På fredag skall jag på röntgen! Jag tror min kateter kommer dras då! JIPPIEHOOO!!!!
Kramisar till er alla godisar!
¤¤¤ VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN!! ¤¤¤
Om man har bekymmer med intima detaljer och hur en process som barnafödande går till, gör man nog bäst i att skippa hela detta inlägg och återkomma i nästa! :)
Jag vill bara skrika ut till hela världen att vi har fått en fantastiskt underbart vacker flicka.
Hon kom den 12 februari klockan 17.33
Hon var 51,5 cm lång och vägde 3790 gram.
Förlossningsberättelsen
--------------------------------------------
torsdagseftermiddagen då började jag på allvar få ont, och fick hänga mig i jörgens famn varje gång jag fick ont. Jag tyckte redan att jag hade gått länge med ont, men vid 19-tiden på torsdagskvällen kände jag att det fick vara nog. Bara att ta väskan och åka in.
vi åkte in och sköterskan gjore en undersökning. Öppen 3 cm! uh, shit. slitsamt, inte mer!
Barnmorskan sade åt mig att lägga mig i badet och det var okej för urologerna också Wihoo! Baadaa!!
Jörgen och jag klev in på badet och han höll mig sällskap medan jag badade i 25 minuter-att-fylla-upp-mig-badkaret.
underbart! Efter badet fick Jörgen äran att lkägga om runt insticksstället till katetern. Det var ganska roligt att se honom med gummihandskar och koksaltlösning i händerna! :)
5 på fredagsmorgonen började jag med lustgas och var då öppen 7 cm enligt sköterskan, och från 7cm brukar man kalla aktiv fas sade hon.
Fredag 11.30 lustgas! täta värkar. lustgasen körde vi på med hela tiden och min plan var att klara mig på den.
Där tilltog värkarna, men inget hände. Svepte därpå fosterhinnan.Värkarna blev starkare, men ändå hände ingenting. Vid 15-16-tiden hade jag fått massage som deltagare i en studie (stackars mig) Men den tyckte jag inte var särskilt mycket till hjälp heller. Grejen med den var väl att släppa på spänningar osv i kroppen men det var inte riktigt mitt problem. Tillslut tog det onda överhanden och jag var helt utom kontroll. Jga kände att hur jag än andas, kommer jag inte at klara att kontrollera smärtan. den var låångt över mitt huvud :) Jag inhalerade lustgas så mycket att jag inte begrep att jag gjorde det tillslut och sköterskan fick be mig att andas vanlig luft också, och där någontstans ombestämde jag mig till att ta emot epiduralbedövningen, och den var väl på plats runt 16-tiden. Jag vet faktiskt inte hur mycket den hjälpte egentligen men den tog bort den mildare smärtan av de två, vilket gjorde att jag kunde fokusera helt på det jag skulle.
Efter det gick allt av bara farten, och kort därefter (runt en timma senare och efter halvtimmas krystvärkar) så fick vi höra ett barnskrik. :)
vilken heelt obeskrivlig känsla det var! det går inte att likna med någonting! Jag grinade och jörgen grinade och vi bägge var helt saliga...
ÄNTLIGEN ÄR HON HÄR!!!
---------------------------------------------------
detta inlägget troddee jag att jag publicerat i torsdags eller nåt sånt, men tydligen inte, så det får komma lite fel...
Jag vill bara skrika ut till hela världen att vi har fått en fantastiskt underbart vacker flicka.
Hon kom den 12 februari klockan 17.33
Hon var 51,5 cm lång och vägde 3790 gram.
Förlossningsberättelsen
--------------------------------------------
torsdagseftermiddagen då började jag på allvar få ont, och fick hänga mig i jörgens famn varje gång jag fick ont. Jag tyckte redan att jag hade gått länge med ont, men vid 19-tiden på torsdagskvällen kände jag att det fick vara nog. Bara att ta väskan och åka in.
vi åkte in och sköterskan gjore en undersökning. Öppen 3 cm! uh, shit. slitsamt, inte mer!
Barnmorskan sade åt mig att lägga mig i badet och det var okej för urologerna också Wihoo! Baadaa!!
Jörgen och jag klev in på badet och han höll mig sällskap medan jag badade i 25 minuter-att-fylla-upp-mig-badkaret.
underbart! Efter badet fick Jörgen äran att lkägga om runt insticksstället till katetern. Det var ganska roligt att se honom med gummihandskar och koksaltlösning i händerna! :)
5 på fredagsmorgonen började jag med lustgas och var då öppen 7 cm enligt sköterskan, och från 7cm brukar man kalla aktiv fas sade hon.
Fredag 11.30 lustgas! täta värkar. lustgasen körde vi på med hela tiden och min plan var att klara mig på den.
Där tilltog värkarna, men inget hände. Svepte därpå fosterhinnan.Värkarna blev starkare, men ändå hände ingenting. Vid 15-16-tiden hade jag fått massage som deltagare i en studie (stackars mig) Men den tyckte jag inte var särskilt mycket till hjälp heller. Grejen med den var väl att släppa på spänningar osv i kroppen men det var inte riktigt mitt problem. Tillslut tog det onda överhanden och jag var helt utom kontroll. Jga kände att hur jag än andas, kommer jag inte at klara att kontrollera smärtan. den var låångt över mitt huvud :) Jag inhalerade lustgas så mycket att jag inte begrep att jag gjorde det tillslut och sköterskan fick be mig att andas vanlig luft också, och där någontstans ombestämde jag mig till att ta emot epiduralbedövningen, och den var väl på plats runt 16-tiden. Jag vet faktiskt inte hur mycket den hjälpte egentligen men den tog bort den mildare smärtan av de två, vilket gjorde att jag kunde fokusera helt på det jag skulle.
Efter det gick allt av bara farten, och kort därefter (runt en timma senare och efter halvtimmas krystvärkar) så fick vi höra ett barnskrik. :)
vilken heelt obeskrivlig känsla det var! det går inte att likna med någonting! Jag grinade och jörgen grinade och vi bägge var helt saliga...
ÄNTLIGEN ÄR HON HÄR!!!
---------------------------------------------------
detta inlägget troddee jag att jag publicerat i torsdags eller nåt sånt, men tydligen inte, så det får komma lite fel...
åh.. Jag har så mycket att säga!
Tyvärr kommer jag ju inte hinna ta upp alls mycket nu.
Dagarna fylls av matning och blöjbyte. Det är i pricip omöjligt att ta sig utanför ytterödrren före 12 på dagen, eftersom lilltjejen äter heeela morgonen.
Jag ÄLSKAR mitt nya liv som mamma, och jag är helt övertygad om att Jörgen håller med mig i sin roll som pappa!
Jag måste försöka sammanfatta den frösta veckan i ALICE's liv, och från dagens datum tror jag det kommer att finnas ett avsnitt i varje blogginlägg som heter "Livet från den ljusa sidan" som kommer att skildra verkligheten utifrån vårt knytes ögon.
Men... Nåväl.
Lördags: Vi kom hem från sjukhuset, och ag var jäääättelabil och kände mig osäker över beslutet att åka hem så fort.
På ett sätt kände jag att det var det naturliga att göra, men samtidigt tror jag att det lockade att sitta och se risig ut i sjukhuscafeterian med en sån där genomskinlig plastlåda som man har den nyfödde i. Grejen var väl den att det var det enda som lockade mig. Jag tror inte att det fanns någonting annat som lockade. Egentligen ville jag väl inte komma hem till vår förhållandevis ostädade lägenhet heller, och dra hem besökare dit direkt.
Men men
Vi kom i allafall hem och känslan av vardag tog lite för mycket överhanden och jag ville egentligen åka tillbaka till sjukhjuset igen. Sen fick jag lite mat i mig, och Jörgen sprang runt som en tok och städade och pysslade som bara den. Jag kände att jag inte orkade dra hem några människor på besök, men grannarna kändes okej, så Markus och Jessica kom över en stund.
Söndagen var det fullt ös. :) GÖran ringde på förmiddagen och frågade om han och frida kunde få komma förbi, och det var naturligtvs inga problem! Så de kom och pysslade om Alice så, och det fikades. Frida och Göran hade med sig en blomma och en supersöt gosedjurshund!
efter de hade vart där, kom Anna och fredrik. Fredrik tog massa kort på Alice, och vi pratade och fikade en god stund. De hade med sig blommor och anna hade köpt en tigerpyjamas till henne. (toksöt!) I samma veva var även bernt där och vi satt och fikade och hade det så mysigt.
Efter de hade åkt, kom den nyblivna stolta morfarn och det fikades ytterligare en gång :) Pappa stannade kvar så att Urban och Linda hann komma och Urban fick ta några kort. Urban och Linda hade med sig en jättefin liten suckulent i en görsöt rosa kruka, samt ett "tummen"-gosedjur och en nässug. Det roliga var att jag på sjukhuset dagen innan, hade från ingenstans kommit på och sagt till Jörgen att vi var tvungna iväg och köpa en nässug! Perfekt! :D
När Linda, Urban Oliver och pappa åkte, var det kvällen och vi tog det bara lugnt.
Det var verkligen en mysig dag, hela dagen! Det enda jobbiga var att amningen itne riktigt kommit igång (att jag inte hade så bra koll, och att mjölken inte runnit till) så det tog ju väldans tid att amma och mycket tid spenderades i amningsisoleringscellen, men jag tror/hoppas inte någon tog illa upp! :)
Så Jörgens uppgift på söndagen var att serera fika och underhålla gästerna, och min var att amma.
Måndagen var vi tillbaka på sjukhuset för en rutinkontroll som skall göras efter 48 h. Vägning, mätning, kolla reflexter, hörsel, ta blodprover osv. Allt såg jättebra ut sade de.
De tog blodprov i handen, det gjorde så ont i hela mig, men nu i efterhand har jag läst att bebisar inte har lika utecklad smärtkänslighet som vuxna. Det roliga var att det märktes, för när hon började klaga lite (de pöntade handen HÅRT och klämde och försökte få ut blog läänge) fick hon någon slags sockerlösning insprutad i munnen, och det gjorde henne nöjd.
Hon vägde då 3400 gram, vilket r fullt normalt. De brukar gå ner i vikt direkt efter förlossninge och allt upp mot 10% är okej. Eftersom det var precis 10% bade de oss att komma tillbaka dagen efter på tisdagen för en extra koll.
på tisdagen kom vi alltså tillbaka, endast för att väga henne och hon hade då gått upp 5 gram :) Så de ville att vi skulle ivög till BVC en gng till denna veckan för att se så vikten ökar.
ALLA instanser (eller vad man kan kalla det) Har varit väldigt måna om att hålla ordning och reda på vad som sker med katetern så därför har jag samtidigt som dessa besök sprungit runt på specmvc och kirurgslussen och alla har pratat med avd 15 (Urologen) för att försöka få beskled om vad som sker, och när katetern skall dras. :)
Resten av veckan har arit väldigt lugn och vi har mest försökt att släppa blicken från vårat lilla mirakel.
Jörgen är den underbaraste pappan i världen och han lever verkligen mitt i papparollen. Det finns ju inte så mycket han kan göra, mer än att ta hand om kringsysslorna i hemmet och rapa och byta blöja på Alice, men det gör han så gärna! Jösses vilken ängel till pappa hon har!
Jag vet inte riktigt hur det står till men jag har inte särskilt mycket till aptit trpts att jag borde äta mer än vanligt. Däremot dricker jag kopiösa mängder vätska heladagarna och när jag ammar blir jag så törstig så jag tror jag skall till att implodera. (Och eftersom jag alltid glömmer ta med mig vattenflaskan när det skall till att ammas, får Jörgen springa som ett ilbud fram och tillbaka mellan kranen och mig)
Första dagarna grät jag nästan varje gång det skulle till att ammas, eftersom det gjorde så kopiöst ont. Hon provade att suga och tog i för kung och fosterland och det skavde väldigt hårt på huden, men efter att ha anammat ALLA konstens regler för hur den optimala amningen skall gå till, har setta med dagarna löst sig mer och mer... TILLS NU!
Nu vet jag inte vad som har skett, men i ett dygn eller lite mer, har hon blivit så "lat" så hon tar inte ordentligt tag när hon skall suga, så nu har detbörjat göra lite ont igen. knäppa bebis!
I torsdags (?) tog vi första badet med henne, och det var en blandad upplevelse. Först var det nog gansak skönt, men sen blev det lite ledsnare... (Jag tror hon var lite hungrig när vi testade så det kan ha mycket med det att göra)
Men Jörgen har i allafall filmat händelsen. :)
tidigare under dagen var Caroline på besök och jag tror hon vart lite förälskad. :) Hon sade att hon inte orkade hålla sig tills på söndagen då resten av JJ skulle komma och hälsa på :)
I fredags kom Maria en tur på eftermiddagen. Vi satt och pratade och hade det jättetrevligt. Hon kunde inte komma på söndagen på grund av jobb, så därför ville hon komma, så hon fick en chans att träffa henne. VI diskuterade lite namn och Maria berättade att hon har två namn som hon altid sagt att hennes barn skall heta.
Alice och Lea. KAN ni gissa varför jag berättar det, och vad Alice hette först, innan vi bestämde oss helt?
Vi kallade henne Lea. :) Men när Jörgen pratade med henne och nämnde henne vid namn,kände han inte att Leavar så bra, och jag kunde hålla med.
Alice är ju dessutom ett släktnamn från Jörgens sida (Jörgens faster heter det) så det skadade ju inte
Vi har inte riktigt bestämt oss, men Ingrid Alice Elida? eller Ingrid Alice Karin... Elida är ett starkt släktnamn från pappas sida, och karin vet jagh väl ite särskilt mycket om egentligen, mer än att mormor heter det.
Dessutom låter Elida lite bättre än karin, eller?
Åh, jag vill skriva hur mycket som helst. det tar aldrig sluuut!
Jag vill berätta om allt som händer hela tiden, men jag känner inte att jag har tid!
Hela min tid upptas av att ge henne mat, eller låta hennes sova i min famn! Vi sitter bänkade framför den här teven/datorn hela dagarna och tittar på House. Det är snog så Jörgen kommer referera sin pappaledighet. :) Det gör inget. Det är inte riktigt så man orkar särskilt mycket annat...
Nätterna går jättebra, och hon är så väldigt snäll. Det går bra att amma liggandes i sängen och det har funkat bra sen starten. Det otäcka är att vår säng är så mjuk, så det känns som att man rullar över henne titt som tätt.
Idag var järnjänget på besök och det var verkligen suupermysigt! vi... FIKADE :D och lyssnade på lars winnerbäck, och stre som fan som vanligt. Alltid lika härligt att träffa dem! Mycket barnprat och så naturligtvis, och de verkar alla helt förbryllade över att jag verkligen har blivit mamma :) (Jag förstår dem, det kommer över mig också ibland)
De hade med sig en maassa fina presenter. Kläder och snuttefiltar, och en pläd och allt var ihoppackat i en helt underbar låda som Caroline hade decoupagea (?) Ni fattar vad jag menar.. (läs ordet igen annars...:))
Lådan skall jag spara, och lägga Alices minnessaker i. gratulationskort och andra minnessaker, det blir perfekt! :)
Elin hade dessutom med sig en massa kläder i två hela matkassar från hennes syster Emelie. De skall jag sätta mig och gå igenom så fort tid finns!
Idag har vi även varit på premiärturen av barnvagnen. Det blev en liten tur till wåxnäs centrum, för att handla lite mat. Det var en trevlig promenad i det svinkalla soliga vintervädret.
Herregud... Tid... Jösses...
Mitt största problem är väl egentligen att jag nte har härta att lägga ner Alice för att sova, själv. Det går inte! När hon har ammat, ligger hon i min famn och sovertils hon vaknar igen. Kan inte jag ha henne, vill jag itne låta hnene vara ensam, utan då måste pappa komma till undsättning!
först nu har jag insett att man ju faktiskt fortfarande kan styra en datamus med handen man inte håller i henne med, så nu har jag avancerat till att kunna trycka på "like"Knappar på facebook också! ;)
Nejnhi, nu har Jörgen tultat runt på henne och försökt hållit henne glad i ett helt blogginlägg, så nu får jag nog dra mig tillbaka för att amma IGEN!
Imorgon kommer BVC-sköterskan på hembesök och skall se hur vi har det och informera om nåt...
Kramisar på er !
(ursäkta stavel, men detta har skrivits under lånad tid) :D
Dagarna fylls av matning och blöjbyte. Det är i pricip omöjligt att ta sig utanför ytterödrren före 12 på dagen, eftersom lilltjejen äter heeela morgonen.
Jag ÄLSKAR mitt nya liv som mamma, och jag är helt övertygad om att Jörgen håller med mig i sin roll som pappa!
Jag måste försöka sammanfatta den frösta veckan i ALICE's liv, och från dagens datum tror jag det kommer att finnas ett avsnitt i varje blogginlägg som heter "Livet från den ljusa sidan" som kommer att skildra verkligheten utifrån vårt knytes ögon.
Men... Nåväl.
Lördags: Vi kom hem från sjukhuset, och ag var jäääättelabil och kände mig osäker över beslutet att åka hem så fort.
På ett sätt kände jag att det var det naturliga att göra, men samtidigt tror jag att det lockade att sitta och se risig ut i sjukhuscafeterian med en sån där genomskinlig plastlåda som man har den nyfödde i. Grejen var väl den att det var det enda som lockade mig. Jag tror inte att det fanns någonting annat som lockade. Egentligen ville jag väl inte komma hem till vår förhållandevis ostädade lägenhet heller, och dra hem besökare dit direkt.
Men men
Vi kom i allafall hem och känslan av vardag tog lite för mycket överhanden och jag ville egentligen åka tillbaka till sjukhjuset igen. Sen fick jag lite mat i mig, och Jörgen sprang runt som en tok och städade och pysslade som bara den. Jag kände att jag inte orkade dra hem några människor på besök, men grannarna kändes okej, så Markus och Jessica kom över en stund.
Söndagen var det fullt ös. :) GÖran ringde på förmiddagen och frågade om han och frida kunde få komma förbi, och det var naturligtvs inga problem! Så de kom och pysslade om Alice så, och det fikades. Frida och Göran hade med sig en blomma och en supersöt gosedjurshund!
efter de hade vart där, kom Anna och fredrik. Fredrik tog massa kort på Alice, och vi pratade och fikade en god stund. De hade med sig blommor och anna hade köpt en tigerpyjamas till henne. (toksöt!) I samma veva var även bernt där och vi satt och fikade och hade det så mysigt.
Efter de hade åkt, kom den nyblivna stolta morfarn och det fikades ytterligare en gång :) Pappa stannade kvar så att Urban och Linda hann komma och Urban fick ta några kort. Urban och Linda hade med sig en jättefin liten suckulent i en görsöt rosa kruka, samt ett "tummen"-gosedjur och en nässug. Det roliga var att jag på sjukhuset dagen innan, hade från ingenstans kommit på och sagt till Jörgen att vi var tvungna iväg och köpa en nässug! Perfekt! :D
När Linda, Urban Oliver och pappa åkte, var det kvällen och vi tog det bara lugnt.
Det var verkligen en mysig dag, hela dagen! Det enda jobbiga var att amningen itne riktigt kommit igång (att jag inte hade så bra koll, och att mjölken inte runnit till) så det tog ju väldans tid att amma och mycket tid spenderades i amningsisoleringscellen, men jag tror/hoppas inte någon tog illa upp! :)
Så Jörgens uppgift på söndagen var att serera fika och underhålla gästerna, och min var att amma.
Måndagen var vi tillbaka på sjukhuset för en rutinkontroll som skall göras efter 48 h. Vägning, mätning, kolla reflexter, hörsel, ta blodprover osv. Allt såg jättebra ut sade de.
De tog blodprov i handen, det gjorde så ont i hela mig, men nu i efterhand har jag läst att bebisar inte har lika utecklad smärtkänslighet som vuxna. Det roliga var att det märktes, för när hon började klaga lite (de pöntade handen HÅRT och klämde och försökte få ut blog läänge) fick hon någon slags sockerlösning insprutad i munnen, och det gjorde henne nöjd.
Hon vägde då 3400 gram, vilket r fullt normalt. De brukar gå ner i vikt direkt efter förlossninge och allt upp mot 10% är okej. Eftersom det var precis 10% bade de oss att komma tillbaka dagen efter på tisdagen för en extra koll.
på tisdagen kom vi alltså tillbaka, endast för att väga henne och hon hade då gått upp 5 gram :) Så de ville att vi skulle ivög till BVC en gng till denna veckan för att se så vikten ökar.
ALLA instanser (eller vad man kan kalla det) Har varit väldigt måna om att hålla ordning och reda på vad som sker med katetern så därför har jag samtidigt som dessa besök sprungit runt på specmvc och kirurgslussen och alla har pratat med avd 15 (Urologen) för att försöka få beskled om vad som sker, och när katetern skall dras. :)
Resten av veckan har arit väldigt lugn och vi har mest försökt att släppa blicken från vårat lilla mirakel.
Jörgen är den underbaraste pappan i världen och han lever verkligen mitt i papparollen. Det finns ju inte så mycket han kan göra, mer än att ta hand om kringsysslorna i hemmet och rapa och byta blöja på Alice, men det gör han så gärna! Jösses vilken ängel till pappa hon har!
Jag vet inte riktigt hur det står till men jag har inte särskilt mycket till aptit trpts att jag borde äta mer än vanligt. Däremot dricker jag kopiösa mängder vätska heladagarna och när jag ammar blir jag så törstig så jag tror jag skall till att implodera. (Och eftersom jag alltid glömmer ta med mig vattenflaskan när det skall till att ammas, får Jörgen springa som ett ilbud fram och tillbaka mellan kranen och mig)
Första dagarna grät jag nästan varje gång det skulle till att ammas, eftersom det gjorde så kopiöst ont. Hon provade att suga och tog i för kung och fosterland och det skavde väldigt hårt på huden, men efter att ha anammat ALLA konstens regler för hur den optimala amningen skall gå till, har setta med dagarna löst sig mer och mer... TILLS NU!
Nu vet jag inte vad som har skett, men i ett dygn eller lite mer, har hon blivit så "lat" så hon tar inte ordentligt tag när hon skall suga, så nu har detbörjat göra lite ont igen. knäppa bebis!
I torsdags (?) tog vi första badet med henne, och det var en blandad upplevelse. Först var det nog gansak skönt, men sen blev det lite ledsnare... (Jag tror hon var lite hungrig när vi testade så det kan ha mycket med det att göra)
Men Jörgen har i allafall filmat händelsen. :)
tidigare under dagen var Caroline på besök och jag tror hon vart lite förälskad. :) Hon sade att hon inte orkade hålla sig tills på söndagen då resten av JJ skulle komma och hälsa på :)
I fredags kom Maria en tur på eftermiddagen. Vi satt och pratade och hade det jättetrevligt. Hon kunde inte komma på söndagen på grund av jobb, så därför ville hon komma, så hon fick en chans att träffa henne. VI diskuterade lite namn och Maria berättade att hon har två namn som hon altid sagt att hennes barn skall heta.
Alice och Lea. KAN ni gissa varför jag berättar det, och vad Alice hette först, innan vi bestämde oss helt?
Vi kallade henne Lea. :) Men när Jörgen pratade med henne och nämnde henne vid namn,kände han inte att Leavar så bra, och jag kunde hålla med.
Alice är ju dessutom ett släktnamn från Jörgens sida (Jörgens faster heter det) så det skadade ju inte
Vi har inte riktigt bestämt oss, men Ingrid Alice Elida? eller Ingrid Alice Karin... Elida är ett starkt släktnamn från pappas sida, och karin vet jagh väl ite särskilt mycket om egentligen, mer än att mormor heter det.
Dessutom låter Elida lite bättre än karin, eller?
Åh, jag vill skriva hur mycket som helst. det tar aldrig sluuut!
Jag vill berätta om allt som händer hela tiden, men jag känner inte att jag har tid!
Hela min tid upptas av att ge henne mat, eller låta hennes sova i min famn! Vi sitter bänkade framför den här teven/datorn hela dagarna och tittar på House. Det är snog så Jörgen kommer referera sin pappaledighet. :) Det gör inget. Det är inte riktigt så man orkar särskilt mycket annat...
Nätterna går jättebra, och hon är så väldigt snäll. Det går bra att amma liggandes i sängen och det har funkat bra sen starten. Det otäcka är att vår säng är så mjuk, så det känns som att man rullar över henne titt som tätt.
Idag var järnjänget på besök och det var verkligen suupermysigt! vi... FIKADE :D och lyssnade på lars winnerbäck, och stre som fan som vanligt. Alltid lika härligt att träffa dem! Mycket barnprat och så naturligtvis, och de verkar alla helt förbryllade över att jag verkligen har blivit mamma :) (Jag förstår dem, det kommer över mig också ibland)
De hade med sig en maassa fina presenter. Kläder och snuttefiltar, och en pläd och allt var ihoppackat i en helt underbar låda som Caroline hade decoupagea (?) Ni fattar vad jag menar.. (läs ordet igen annars...:))
Lådan skall jag spara, och lägga Alices minnessaker i. gratulationskort och andra minnessaker, det blir perfekt! :)
Elin hade dessutom med sig en massa kläder i två hela matkassar från hennes syster Emelie. De skall jag sätta mig och gå igenom så fort tid finns!
Idag har vi även varit på premiärturen av barnvagnen. Det blev en liten tur till wåxnäs centrum, för att handla lite mat. Det var en trevlig promenad i det svinkalla soliga vintervädret.
Herregud... Tid... Jösses...
Mitt största problem är väl egentligen att jag nte har härta att lägga ner Alice för att sova, själv. Det går inte! När hon har ammat, ligger hon i min famn och sovertils hon vaknar igen. Kan inte jag ha henne, vill jag itne låta hnene vara ensam, utan då måste pappa komma till undsättning!
först nu har jag insett att man ju faktiskt fortfarande kan styra en datamus med handen man inte håller i henne med, så nu har jag avancerat till att kunna trycka på "like"Knappar på facebook också! ;)
Nejnhi, nu har Jörgen tultat runt på henne och försökt hållit henne glad i ett helt blogginlägg, så nu får jag nog dra mig tillbaka för att amma IGEN!
Imorgon kommer BVC-sköterskan på hembesök och skall se hur vi har det och informera om nåt...
Kramisar på er !
(ursäkta stavel, men detta har skrivits under lånad tid) :D
Jag blir GALEN, värkar?!
natten till igår vaknade jag av att slemproppen gick och att jag i perioder hade ont.
JIppie! Jag ringde till förlossningen, de bad mig föröska somna om och sedan besöka specialistmödravården på morgonen. Jag somnade och vi åkte till specmvc på morgonen. ingen vattenavgång. Åk hem med dig och vänta på starkare värkar så blir det bra.
fine. under hela dagen hade jag som mensvärk som kom i 20 minuterintervaller. På kvällen ville anna bjuda oss på mat så vi åkte dit. Jag hade ett önskemål om att det skulle vara lite sallad till maten, för det har jag varit så tokigt sugen på.
Jag började nästa gråta när jag kom dit... Förrätt och varmrätt! chevreeeossst på rostat bröd med valnötssallad med gräddädelost (blåmögel?) och honung i. Jag tror helt seriöst att det är det absolut godaste jag ätit i hela mitt liv..
Jag som sagt, suktar inte efter mat sådär, men fan... GAAAAHHHHH!! Så gott det är!
till huvudrätt var det ugnsstekta kycklingfiléer med 2x cheddarost och klyftpotatis och hemmagjord tsatsiki (Och även till det fick jag den underbara salladen!) MUUMS!
Herregud. Det fanns verkligen inget stopp i magen på mig kände jag!
åh...!
...Jag tror jag skall anställa Anna som kock
Nåväl. När vi kom hem från Anna, satte vi oss bägge framför varsin dator och bara slösurfade lite. Jag packade det sista i BB-väskan, och vi lade in lite musik på mp3-spelaren och sen såg vi på Pawn-stars.
Vid det laget var klockan 1 och jag hann knappt lägga mig ner för än det onda tog ordentlig fart. ganska snabbt konstaterade jag Jörgen inte skulle få en blund i ögonen om han skulle sova bredvid mig, vilket gjorde att vi kom överens om att han skulle ta soffan (och nej, det är inte synd om honom. Vår soffa är skitskön, minst lika skön som sängen!)
Så Jörgen lade sig i soffan och jag hade bara massa ont fram till klockan 2-3 nånting. Då fick jag sms av Lina som skrev "fyfan vad jag har värkar, jag misstänker att du inte är vaken, men hur mår du?" Så vi låg och smsade resten av natten. Jag duschade två gånger. (jösses så skönt!) och väckte JÖrgen när värkarna kom med 5 minuters mellanrum, så han kunde komma med tens-apparaten och en flaska med röhett kranvatten (som Lina rekommenderat mig), i hopp om att det skulle lindra.
Panodil hjälpte ingenting, men det gjorde Vattenflaskan och även tensen lite. Tensen var nog lite mer psykosomatiskt, att "flytta det onda" mer än att dämpa och smärtlindra, men det funkade okej.
Men i morse somnade jag. vid 7 snåret eller så och vaknade lite pö om pö men vaknade vid 10 kanske. s jag fick en del sömn iallafall.
då var det inte så täta värkar, men nu börjar de intensifieras igen.
Troligen är det ju toklänge kvar tills något kommer att hända men man får helt enkelt ta en värk i taget :) Jag vet ju inte hur det skall kännas när det drar igång på riktigt, men jag antar att jag märker när det börjar bli läge att åka in...
Det knasigaste är ju att det är precis som vanligt mellan värkarna, och sen gör det tokont i någon minut, och sen är det som vanligt igen...
Nu skall vi se på NCIS och viiilaaaa för jag är så sliten!
Kramisar på er !
JIppie! Jag ringde till förlossningen, de bad mig föröska somna om och sedan besöka specialistmödravården på morgonen. Jag somnade och vi åkte till specmvc på morgonen. ingen vattenavgång. Åk hem med dig och vänta på starkare värkar så blir det bra.
fine. under hela dagen hade jag som mensvärk som kom i 20 minuterintervaller. På kvällen ville anna bjuda oss på mat så vi åkte dit. Jag hade ett önskemål om att det skulle vara lite sallad till maten, för det har jag varit så tokigt sugen på.
Jag började nästa gråta när jag kom dit... Förrätt och varmrätt! chevreeeossst på rostat bröd med valnötssallad med gräddädelost (blåmögel?) och honung i. Jag tror helt seriöst att det är det absolut godaste jag ätit i hela mitt liv..
Jag som sagt, suktar inte efter mat sådär, men fan... GAAAAHHHHH!! Så gott det är!
till huvudrätt var det ugnsstekta kycklingfiléer med 2x cheddarost och klyftpotatis och hemmagjord tsatsiki (Och även till det fick jag den underbara salladen!) MUUMS!
Herregud. Det fanns verkligen inget stopp i magen på mig kände jag!
åh...!
...Jag tror jag skall anställa Anna som kock
Nåväl. När vi kom hem från Anna, satte vi oss bägge framför varsin dator och bara slösurfade lite. Jag packade det sista i BB-väskan, och vi lade in lite musik på mp3-spelaren och sen såg vi på Pawn-stars.
Vid det laget var klockan 1 och jag hann knappt lägga mig ner för än det onda tog ordentlig fart. ganska snabbt konstaterade jag Jörgen inte skulle få en blund i ögonen om han skulle sova bredvid mig, vilket gjorde att vi kom överens om att han skulle ta soffan (och nej, det är inte synd om honom. Vår soffa är skitskön, minst lika skön som sängen!)
Så Jörgen lade sig i soffan och jag hade bara massa ont fram till klockan 2-3 nånting. Då fick jag sms av Lina som skrev "fyfan vad jag har värkar, jag misstänker att du inte är vaken, men hur mår du?" Så vi låg och smsade resten av natten. Jag duschade två gånger. (jösses så skönt!) och väckte JÖrgen när värkarna kom med 5 minuters mellanrum, så han kunde komma med tens-apparaten och en flaska med röhett kranvatten (som Lina rekommenderat mig), i hopp om att det skulle lindra.
Panodil hjälpte ingenting, men det gjorde Vattenflaskan och även tensen lite. Tensen var nog lite mer psykosomatiskt, att "flytta det onda" mer än att dämpa och smärtlindra, men det funkade okej.
Men i morse somnade jag. vid 7 snåret eller så och vaknade lite pö om pö men vaknade vid 10 kanske. s jag fick en del sömn iallafall.
då var det inte så täta värkar, men nu börjar de intensifieras igen.
Troligen är det ju toklänge kvar tills något kommer att hända men man får helt enkelt ta en värk i taget :) Jag vet ju inte hur det skall kännas när det drar igång på riktigt, men jag antar att jag märker när det börjar bli läge att åka in...
Det knasigaste är ju att det är precis som vanligt mellan värkarna, och sen gör det tokont i någon minut, och sen är det som vanligt igen...
Nu skall vi se på NCIS och viiilaaaa för jag är så sliten!
Kramisar på er !
ticktack
Inget idag heller vad det verkar! (haha, fan vad jag är rolig)
Imorgon kommer Heléne klockan 9 och då skall vi göra det sista på uppsatsen (hur länge har jag sagt det nu?) Men nuär det nog det sista, tror jag
annars tänker jag lämna resten till henne
höhö!
Godnatt! NU blir det att läsa min nya favorittidning "Vi föräldrar" den har faktiskt mycket fräsiga reportage och skriver en del om barns utveckling och vad som händer och fötter. Ganska spännande!
...Till skillnad från tidningen "mama" som jag råkat bläddra i någon gång. det tog mig, jag skojar inte, 10 sidor att komma till innehållsförteckningen. den var baaara full i modesidor och reklam! helt galet.
Jörgen skall försöka laga laptop tangentbord ikväll sade han. Han hra fått låna sin papaps kompis dator. kompisen hoppades nämligen på att Jörgen kunde hitta felet på den. den krånglade tydligen nåt kopiöst. och proffs som hjärtat är, var det gjort i ett kick! Nu är det bara tangentbordet som inte funkar, för det är glappt eller nåt.
Idag har jag rensat bokhyllan på skräp. organiserat hyllplanen lite efter system och sorterat kablar och snott ihop med gummisnoddar och gömt i lådor, vilket känns underbaart! (kablar ser så rotigt ut!)
Imorgon skall jag försöka babystäda lite, (dammtorka och skit, så pyret inte får allergichock DELUXE när vi kliver innanför dörren.)
Kram och natti!
Imorgon kommer Heléne klockan 9 och då skall vi göra det sista på uppsatsen (hur länge har jag sagt det nu?) Men nuär det nog det sista, tror jag
annars tänker jag lämna resten till henne
höhö!
Godnatt! NU blir det att läsa min nya favorittidning "Vi föräldrar" den har faktiskt mycket fräsiga reportage och skriver en del om barns utveckling och vad som händer och fötter. Ganska spännande!
...Till skillnad från tidningen "mama" som jag råkat bläddra i någon gång. det tog mig, jag skojar inte, 10 sidor att komma till innehållsförteckningen. den var baaara full i modesidor och reklam! helt galet.
Jörgen skall försöka laga laptop tangentbord ikväll sade han. Han hra fått låna sin papaps kompis dator. kompisen hoppades nämligen på att Jörgen kunde hitta felet på den. den krånglade tydligen nåt kopiöst. och proffs som hjärtat är, var det gjort i ett kick! Nu är det bara tangentbordet som inte funkar, för det är glappt eller nåt.
Idag har jag rensat bokhyllan på skräp. organiserat hyllplanen lite efter system och sorterat kablar och snott ihop med gummisnoddar och gömt i lådor, vilket känns underbaart! (kablar ser så rotigt ut!)
Imorgon skall jag försöka babystäda lite, (dammtorka och skit, så pyret inte får allergichock DELUXE när vi kliver innanför dörren.)
Kram och natti!
BF!!! IDAAAG!!!
Inget pyre idag heller!
Bah!
:)
Men som jag sade till pappa förut. Nog börjar det bli tungt och trist, men vad tusan, det är egentligen inte ett problem. Har jag klarat 9 månader så klarar jag en MAXgräns på typ två veckor :)
Vet ni!
Jag har kommit på något av det värsta med att vara höggravid är!
Det kliar som fan på magen (uttänjd hud) men det finns inget som hjälper!
Akllt man kan klia med, bara rivs. Det tar inte bort kliandet utan gör bara ont!
DET r jobbiga grejer det! :)
Nu är det natten!
Kramisar till er alla godingar!
Bah!
:)
Men som jag sade till pappa förut. Nog börjar det bli tungt och trist, men vad tusan, det är egentligen inte ett problem. Har jag klarat 9 månader så klarar jag en MAXgräns på typ två veckor :)
Vet ni!
Jag har kommit på något av det värsta med att vara höggravid är!
Det kliar som fan på magen (uttänjd hud) men det finns inget som hjälper!
Akllt man kan klia med, bara rivs. Det tar inte bort kliandet utan gör bara ont!
DET r jobbiga grejer det! :)
Nu är det natten!
Kramisar till er alla godingar!
IMORGON!
IMORGON är vi beräknade att få ett litet barn! (won't happen)
Jag kan inte för mitt liv förstå vad som håller på att ske.
- Dels skall "valrossMalin" sakta men säkert få bli sig själv igen. (visst det kommer väl ta sin tid, men det går iallafall inte "utför" nåt mer, och var min vikt och hur jag ser ut, finns det i allafall en chans att jag kan påverka!
- Dels kommer jag och Jörgen för resten av våra liv kalla oss för föräldrar.
- Vi skall ge oss in i en ny värld som består av blöjbyte, spyor, amning, skrik, skratt, gråt, oro, men framför allt, tror jag att den nya världen kommer att bestå av en astronomisk mängd av kärlek.
Jag trummar med fingrarna och längtar och hoppas hela tiden på att känna något, men det står ju verkligen helt still för stunden.
Jörgen är nu mycket angelägen om att den lill* skall komma och jag tror att han längtar, trots att han naturligtvis aldrig säger nåt. Ibland pratar han med magen och ber pyrt att komma ut, men det verkar som att den redan vägrar lyssna på oss! :)
Idag har vi varit på Kilenegården tillsammans med Markus, Kristin, Figge, deras son casper samt Figges bror Richard och hans tjej Jessica. Vi grillade i det fantastiska vädret som varit idag! Det var maassor av människor som hade tänkt precis samma tanke som vi, och gett sig ut med sitterunderlag och trangiakök, pulkor och en hiimla massa småbarn var på plats också :)
Det var mysigt, och jag och Jessica turades om att gå och snosa på den lille vännen Casper.
Ikväll har jag och Markus tittat op Oliver Twist (Jörgen surfade) Den var ganska mysig.
Nåväl. Som sagt, inte ett enda tecken på att något pyre är på väg ännu
Åh! Vi har bokat en resa till Mallorca!
Först hade vi bokat en till gran canaria, men efter lite research av Jörgen upptäckte han att mallorca vore mysigare, billigare, kortare restid och dessutom hinner lillgrodan att få sin första shot med vaccin, vilket känns bestryggande.
Innan hade vi prel-bokat en resa till gran anaria den siste mars, vilket nog hade känts lite tight... Eller snarare, nu känns det tryggare helt enkelt :) Lite skönt att hinna få komma in i ordentliga rutiner och sånt med lill*n också!
Så nu är bokan resad den 4 Juni istället till ett 5 stjärnigt (!) spa-hotell (!) på östra sidan av ön. Anlendingen till all DEN lyxen var att vi skulle fått betala samma pris för 3stjärnigt på gran canaria. Så valet var att spara pengarna, eller uppgradera, och då föll vi bägge två för det hotellet och resmålet.
Finns det inget sätt att PÅ RIKTIGT starta en förlossning?! Äta ananans, gå i trappor åka hiss uppåt, putsa fönster ha sex osv är inga supertrick. (dessutom orkar jag hmm INgenting :) eller... Det kanske bara är nu.
På kvällarna är jag så trööött!
Nu är jag trött så jag går av. skall nog däcka i soffan, som vanligt! Fniss!
Två gånger den här veckan har jag lyckats sova middag sådär 20 minuter *stolt*
Och då är jag "pigg" fram till 22 på kvällen. annars blir jag helt tvärslut vid 18-snåret. Problemet är ju bara att jag inte riktigt kan slappna av på dagen. Det är dåligt.
Förresten, en sista sak. Jag har ett dilemma...
ag har lovat så kopiöst många människor tt höra av mig när jag åker in till förlossningen. Är det dumt?!
Tänk om inte allt går vägen? hmm, fast å andra sidan det gör väl geentligner inte saken värre... Det är väl bra ifall folk får besked. Men å andra sidan. Då
kommer folk kanske skicka sms och undra hur det går hundra g¨åge i timman, åså tar förlossnignen 52 timmar eller så! :D
Och en allra sista sak: Jag fick en länk av Jörgen nyss:
http://se.babycenter.com/pregnancy/labourandbirth/planningyourbabysbirth/naturalbringonlabour/
Jag tror det är värt att testa lite allt möjligt här!
Iväg och köpa ananas! (Det har jag faktiskt varit sugne på i flera dagar nu, så det passar ju perfekt! :D)
Kramisar och godnatt!
Jag kan inte för mitt liv förstå vad som håller på att ske.
- Dels skall "valrossMalin" sakta men säkert få bli sig själv igen. (visst det kommer väl ta sin tid, men det går iallafall inte "utför" nåt mer, och var min vikt och hur jag ser ut, finns det i allafall en chans att jag kan påverka!
- Dels kommer jag och Jörgen för resten av våra liv kalla oss för föräldrar.
- Vi skall ge oss in i en ny värld som består av blöjbyte, spyor, amning, skrik, skratt, gråt, oro, men framför allt, tror jag att den nya världen kommer att bestå av en astronomisk mängd av kärlek.
Jag trummar med fingrarna och längtar och hoppas hela tiden på att känna något, men det står ju verkligen helt still för stunden.
Jörgen är nu mycket angelägen om att den lill* skall komma och jag tror att han längtar, trots att han naturligtvis aldrig säger nåt. Ibland pratar han med magen och ber pyrt att komma ut, men det verkar som att den redan vägrar lyssna på oss! :)
Idag har vi varit på Kilenegården tillsammans med Markus, Kristin, Figge, deras son casper samt Figges bror Richard och hans tjej Jessica. Vi grillade i det fantastiska vädret som varit idag! Det var maassor av människor som hade tänkt precis samma tanke som vi, och gett sig ut med sitterunderlag och trangiakök, pulkor och en hiimla massa småbarn var på plats också :)
Det var mysigt, och jag och Jessica turades om att gå och snosa på den lille vännen Casper.
Ikväll har jag och Markus tittat op Oliver Twist (Jörgen surfade) Den var ganska mysig.
Nåväl. Som sagt, inte ett enda tecken på att något pyre är på väg ännu
Åh! Vi har bokat en resa till Mallorca!
Först hade vi bokat en till gran canaria, men efter lite research av Jörgen upptäckte han att mallorca vore mysigare, billigare, kortare restid och dessutom hinner lillgrodan att få sin första shot med vaccin, vilket känns bestryggande.
Innan hade vi prel-bokat en resa till gran anaria den siste mars, vilket nog hade känts lite tight... Eller snarare, nu känns det tryggare helt enkelt :) Lite skönt att hinna få komma in i ordentliga rutiner och sånt med lill*n också!
Så nu är bokan resad den 4 Juni istället till ett 5 stjärnigt (!) spa-hotell (!) på östra sidan av ön. Anlendingen till all DEN lyxen var att vi skulle fått betala samma pris för 3stjärnigt på gran canaria. Så valet var att spara pengarna, eller uppgradera, och då föll vi bägge två för det hotellet och resmålet.
Finns det inget sätt att PÅ RIKTIGT starta en förlossning?! Äta ananans, gå i trappor åka hiss uppåt, putsa fönster ha sex osv är inga supertrick. (dessutom orkar jag hmm INgenting :) eller... Det kanske bara är nu.
På kvällarna är jag så trööött!
Nu är jag trött så jag går av. skall nog däcka i soffan, som vanligt! Fniss!
Två gånger den här veckan har jag lyckats sova middag sådär 20 minuter *stolt*
Och då är jag "pigg" fram till 22 på kvällen. annars blir jag helt tvärslut vid 18-snåret. Problemet är ju bara att jag inte riktigt kan slappna av på dagen. Det är dåligt.
Förresten, en sista sak. Jag har ett dilemma...
ag har lovat så kopiöst många människor tt höra av mig när jag åker in till förlossningen. Är det dumt?!
Tänk om inte allt går vägen? hmm, fast å andra sidan det gör väl geentligner inte saken värre... Det är väl bra ifall folk får besked. Men å andra sidan. Då
kommer folk kanske skicka sms och undra hur det går hundra g¨åge i timman, åså tar förlossnignen 52 timmar eller så! :D
Och en allra sista sak: Jag fick en länk av Jörgen nyss:
http://se.babycenter.com/pregnancy/labourandbirth/planningyourbabysbirth/naturalbringonlabour/
Jag tror det är värt att testa lite allt möjligt här!
Iväg och köpa ananas! (Det har jag faktiskt varit sugne på i flera dagar nu, så det passar ju perfekt! :D)
Kramisar och godnatt!
Uppdatering..
Åh vad söt Jörgen är!!! Han är min älskling!
Igår satt jag och Heléne och pluggade och tog oss igenom inledninge, så nu skall väl egentligen allt bara korrläsas och skickas in för bedömning (och garanterat fås tillbaka gen för skitstora redigeringar, men det är ett senare problem)
Så planen var at jag skulle göra det idag lite, men vi får se hur det blir med den saken. Är hiskeligt trött!
Jag och Jörgen skall åka till IEKA idag och köpa små billiga 5-kronorshanddukar om vi hinner.
För 11 skall jag fika med Andrea! DET blir skojigt! Hon är verklien en toppenmänniska som jag tycker att jag träffar alltför sällan!
och vid 15 komemr pappa och då skall jag köra honom in till stan för då skall han se på hockey!
Fortfarande inget nytt på bebisfronten... Kanske magen har sjunkit lite till?
Inatt har jag sovit riktigt dåligt och dessutom hållit Jörgen vaken. Har haft ont i njuren och höfterna, vilket har gjort det i princip omöjligt att vända på sig. Jörgen får dock skylla sig lite själv, för han har legat på min sida typ hela natten (det brukar han iofs) och gosat, och då blir det trångt! :)
Nu måste jag styra upp nåt innan jag somnar! Jösses... Fasike vad trött jag är!!
Kramisar, och ha en fin helg!
Igår satt jag och Heléne och pluggade och tog oss igenom inledninge, så nu skall väl egentligen allt bara korrläsas och skickas in för bedömning (och garanterat fås tillbaka gen för skitstora redigeringar, men det är ett senare problem)
Så planen var at jag skulle göra det idag lite, men vi får se hur det blir med den saken. Är hiskeligt trött!
Jag och Jörgen skall åka till IEKA idag och köpa små billiga 5-kronorshanddukar om vi hinner.
För 11 skall jag fika med Andrea! DET blir skojigt! Hon är verklien en toppenmänniska som jag tycker att jag träffar alltför sällan!
och vid 15 komemr pappa och då skall jag köra honom in till stan för då skall han se på hockey!
Fortfarande inget nytt på bebisfronten... Kanske magen har sjunkit lite till?
Inatt har jag sovit riktigt dåligt och dessutom hållit Jörgen vaken. Har haft ont i njuren och höfterna, vilket har gjort det i princip omöjligt att vända på sig. Jörgen får dock skylla sig lite själv, för han har legat på min sida typ hela natten (det brukar han iofs) och gosat, och då blir det trångt! :)
Nu måste jag styra upp nåt innan jag somnar! Jösses... Fasike vad trött jag är!!
Kramisar, och ha en fin helg!
v39+2 och Jörgens och min lovestory
Den här sidan har jag tittat på nu i 40 veckor, och glädjts åt, och varje gång har jag sett ett steg närmare början på något nytt obegripligt och fantastiskt.
Jag börjar nästan gråta när jag läser att det är 5 dagar kvar till beräknad förlossning (BF)...
Som jag har längtat till den dagen.
Första gången jag såg Jörgen tänkte jag. "Herregud vilken snygging, honom vill jag ha!"
Varje gång jag skulle träna med Jörgen (eftersom det var så vi träffades) var jag så nervös och gjorde så dåligt ifrån mig och var så ofokuserad så det fanns inte! Jag fick vid ett flertalet tillfällen möjlighet att åka med honom hem i hans bil, eftersom pappa bodde på gruvlyckan, och det gjorde Jörgen också. Tänk er Malin, 17 år. åker bil med en äldre kille, som hon tycker är den snyggaste i hela världen... Jag vet att jag vid något tillfälle försökte övertala honom att lyssna på jazz... Haha! Det fungerade inte!
En annan gång när han bjöd ut mig på bio (Han hävdar att det var jag som tjatade till mig att vi skulle gå på Narnia, men så var det inte! Jag minns att jag fick smset av honom och det kändes som att det var tagit ur tomma luften. Jag var på övervåningen i Mainy och georgs hus i Torsby) Var jag såg nervös så jag vart tokig! Det första han gjorde när vi satt oss till rätta var att ta tag i min hand varpå mitt hjärta stannade för ett ögonblick, tills han sade "känn vad kall den är" och släppte. Blyg rädd och nervös som jag var tordes jag inte göra något åt någonting under hela tiden, men vi fastnade i allafall ett par timmar efter bion och pratade innan vi skildes åt.
En annan gång lyckades jag övertala honom om att komma och laga farsans dator som någon självutnämnd (nämner inga namn) "dataexpert" hade lyckats krasha. (Tack kära dataexpert!) Jag satt bara lamslagen och njöt under en hel diskformatering/ominstallering av windows.
Jag minns så väl hur vi fastnade i hallen, jörgen med halva foten ut ur lägenheten, och vi stod och pratade och gav varandra en kram, och jag har i efterhand fått reda på att han ångrar så att han inte kysste mig då! (Och TRO MIG när jag säger att jag svor högt för mig själv över att vara så blyg!)
...3 år senare, tvärfulla bägge två. möts vi i viken men helt plötsligt var vi hemma hos honom och vi var ett par!
Ända sedan dess har jag vetat att det är den mannen jag vill ha barn med!
Och nu äntligen...
Nu är det inte långt kvar!
Tung, trött och otålig..
Din vikt planar förmodligen ut nu, vissa kvinnor går till och med ner i vikt den sista veckan. Magen är ungefär lika stor som vid förra veckans kontroll men den kan ha sjunkit lite till.Jappsi, vr hos barnmorskan förut idag, och hon sade att SF-måttet bara hade skilt en cm från sist! (trots att hon tyckte att jag hade blivit ganska mycket större)
Livmodertappen blir mjuk, relaxin mjukar upp dina bäckenfogar så att du får en smidigare förlossning.
Bäckenet ja.´.. Det har blivit mjukt! Mina höfter är faktiskt riktigt jobbiga att "få igång" efter jag suttit ner en stund. Att röra mig i sidledd (att smita emellan ett bord och soffan t.ex.) är inte så skönt.
I vecka 39 är medelkroppslängden 51 cm från hjässa till häl och barnets medelvikt är 3450 gr. Huvudets omkrets är 35 cm.
Kristina sade att bebisen "inte känns jättestor, men det är ingen pyttis" Så hon sade en 3400-4000 gr bebis... men det tycker inte jag låter så litet! :D
En del barn ökar fortfarande i vikt medan andra magrar.
Normal mängd fostervatten är i slutet av graviditeten ungefär 0,5-1,5 liter. Fostervattnet omsätts snabbt, med ungefär 0,5 liter i timmen, vilket betyder att hela fostervattenmängden i slutet på graviditeten byts ut varannan till var tredje timme.
Det är ont om plats i livmodern och då kan det hända att navelsträngen ligger ett eller flera varv kring halsen eller kroppen på barnet, och det kan ibland påverka barnets hjärtljud i slutet av förlossningen. Cirka 20 procent föds med navelsträngen runt halsen och det är oftast inget problem. I de flesta fall behövs ingen annan åtgärd än att barnmorskan för navelsträngen över huvudet på barnet i samband med födseln.
De allra flesta förlossningar börjar med att den blivande mamman får värkar, inte så sällan sker detta nattetid. Forskning har visat att hormonet melatonin, som bland annat har till uppgift att reglera dygnsrytmen men också kanske är inbegripet i regleringen av förlossningsarbetet, höjs när det mörknar på kvällen.Inte inatt! för imorgon skall jag plugga! Jag måste sova inatt! :)
Ja... det är ju ntten nu!
måste sova
är trött som ett vrak! Har inte lyckats vila ett enda ögonblick idag! Så nu minsann!!
En varm godnatt kram till er! Sov så gott kära ni som läser!
